Tidningssida ur HWAD NYTT?, 1778-09-01
HWAD NYTT? • 1778-09-01

Kungligt brev ger världsliga lektorer lika rätt i skolärenden

1778Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Avskrift av Kungl. Maj:ts nådiga brev till samtliga konsistorier, infört till upplysning för berörda sökande inom skolväsendet.

Gustaf, med Guds nåde Sveriges, Götes och Vendes konung, arvinge till Norge samt hertig av Schleswig-Holstein, hälsar biskopen och konsistoriets ledamöter.

Med anledning av en underdånig förfrågan från konsistoriet i Härnösand – nämligen huruvida de rättigheter som de världsliga lektorerna (Lectores Laici) enligt skolordningen har i skolärenden har förändrats genom det kungliga brevet av den 14 juli 1762, genom vilket de uteslöts ur det kyrkliga konsistoriet – har kungen funnit det nödvändigt att förklara följande: allt som i skolordningen och andra författningar rörande skolan tillskrivs konsistoriet ska hädanefter tillhöra gymnasiekollegiet (Collegium Gymnasticum), med undantag för eforus särskilda rättigheter. Följaktligen ska de världsliga lektorerna delta i dessa ärenden på lika villkor som de prästerliga.

Detta meddelas härmed till vederbörlig efterrättelse. Gud den Allsmäktige anbefalles. Gripsholms slott den 14 oktober 1777.

Gustaf. E. Schröderheim.

Att avskriften överensstämmer med det höga originalet intygas av Eric Ehn, amanuens vid konsistoriet i Göteborg.

Bakgrund

Under 1700-talet stod det svenska skol- och gymnasieväsendet under kyrkans tillsyn. Domkapitlen, även kallade konsistorier, leddes av stiftets biskop och hade ansvar för både kyrkliga frågor och läroverken. Lektorerna vid gymnasierna var traditionellt präster, men med tiden tillkom även världsliga lärare, så kallade lectores laici, som undervisade i ämnen utan direkt teologisk anknytning.

Genom ett kungligt brev 1762 uteslöts de världsliga lektorerna ur det kyrkliga konsistoriet, vilket skapade oklarhet om deras ställning i skolfrågor. Konsistoriet i Härnösand vände sig därför till Kungl. Maj:t för besked. Gustav III:s svar innebar att skolärenden flyttades till ett särskilt gymnasiekollegium, där världsliga och prästerliga lektorer skulle ha lika inflytande – dock med bibehållna särskilda rättigheter för eforus, det vill säga biskopen i egenskap av högsta tillsynsman över stiftets skolor.

Brevet är kontrasignerat av Elis Schröderheim, en av Gustav III:s närmaste medarbetare och statssekreterare, känd för att ha handlagt en stor del av kungens förvaltningsärenden. Beslutet kan ses som ett steg i en långsam process mot att skilja skolväsendets styrning från den rent kyrkliga organisationen, en utveckling som fullbordades först under 1800-talet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter