Warszawa, den 24 juni.
Numera tillåts inga andra judar att vistas i staden än de som har affärer att avsluta. Dessa vågar inte ens ha sina hustrur och barn hos sig utan tillstånd från stormarskalken.
Antalet judar som tvingats lämna staden uppgår till flera tusen.
Warschau, d. 24 Junii.
Man tillåter nu ej andra Judar at wistas här, än de, som hafwa Saker at affluta; deße wåga icke ens hafwa sina Hustrur och Barn med sig, utan tillåtelse af Stor-Marskalken. Deras antal, som blifwit twungne at förfoga sig bort, stiger til flere Tusende.
Warszawa hade sedan medeltiden ett privilegium som formellt förbjöd judar att bosätta sig i staden, det så kallade privilegiet "de non tolerandis Judaeis". Trots förbudet levde och verkade många judar i praktiken i staden, ofta med tillfälliga tillstånd, särskilt under riksdagsperioder då handeln blomstrade.
Stormarskalken var en av de högsta ämbetsmännen i den polsk-litauiska staten och ansvarade bland annat för ordningen i huvudstaden, vilket gav honom makt att bevilja eller neka uppehållstillstånd. Periodvisa utdrivningar av judar från Warszawa förekom när stadens kristna borgerskap, som såg judiska handlare som konkurrenter, satte press på myndigheterna.
Händelsen speglar den utsatta ställning som den judiska befolkningen hade i Polen-Litauen, där judar utgjorde en betydande minoritet men saknade fulla medborgerliga rättigheter.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter