Tidningssida ur JÖNKÖPINGS ALLEHANDA, 1778-07-11
JÖNKÖPINGS ALLEHANDA • 1778-07-11

Pest i Konstantinopel när storamiralen seglar mot Svarta havet

1778Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Konstantinopel, den 18 maj.

Pesten sprider sig allt mer bland turkarna. Huvudstaden och alla omkringliggande orter är smittade, och i sultanens eget serajl har redan två tredjedelar av enbart kockarna avlidit.

Den 7:e i förra månaden lämnade kapudanpaschan, det vill säga storamiralen, hamnen med hela flottan med kurs mot Svarta havet. Sultanen gav honom, som brukligt är, dessförinnan offentligt företräde i sin kiosk (paviljong) och skänkte honom en dyrbar sobelpäls. Flottan bestod av 28 stora krigsfartyg, förutom galärer och 24 galioter, vilka alla saluterade med kanonskott när de passerade platsen där sultanen befann sig.

Det sägs att storamiralen enbart har gett sig ut för att öva sjötrupperna och inspektera varje turkisk hamn vid Svarta havet, såväl på den europeiska sidan som i Asien, för att därefter fortsätta till Krim och tillsammans med den ryske general som för befälet där om möjligt försöka åstadkomma en förlikning.

Många tror dock att det denna gång inte kommer att gå utan blodsutgjutelse, utan att storamiralen i de asiatiska hamnarna kan komma att ta ombord de trupper som samlats där, i syfte att på nytt insätta Selim Giray som tatarernas khan.

Bakgrund

Konstantinopel, dagens Istanbul, var huvudstad i Osmanska riket och en av världens största städer. Staden drabbades regelbundet av pestepidemier, som spreds snabbt i den tätbefolkade miljön och inte skonade ens sultanens hov. Serajl syftar på Topkapipalatset, sultanens residens, där hovpersonalen kunde räknas i tusental – att två tredjedelar av kockarna avlidit visar epidemins omfattning.

Kapudanpascha var titeln på den osmanska flottans högste befälhavare, storamiralen. Att sultanen tog offentligt avsked av honom och skänkte en sobelpäls var en traditionell hedersbetygelse inför viktiga expeditioner. Flottans styrka – 28 stora krigsfartyg samt galärer och galioter – vittnar om att det rörde sig om en betydande maktdemonstration.

Bakgrunden till expeditionen var den spända situationen kring Krimhalvön. Efter kriget mellan Ryssland och Osmanska riket hade Krimkhanatet förklarats formellt självständigt, men i praktiken kämpade de båda stormakterna om inflytandet över tatarerna. Ryssland stödde sin egen kandidat till khantronen, medan osmanerna ville återinsätta Selim Giray, en khan ur den härskande Giray-dynastin som var lojal mot sultanen. (Reds. anm.: Selim Giray avser sannolikt Selim III Giray, som avsattes i samband med ryskt ingripande på Krim.)

Artikelns spekulation – att flottans uppgivna syfte var övning och förhandling, men att den i själva verket kunde inleda en militär aktion – speglar den osäkerhet som rådde. Kampen om Krim slutade några år senare med att Ryssland under Katarina den stora annekterade halvön, vilket blev ett avgörande nederlag för osmanskt inflytande vid Svarta havet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter