Epigram frågar varför de mäktiga inte förstår poesin

Epigram.

Översättning.

Om det stämmer, som man brukar säga till skaldekonstens ära, att den är gudarnas språk – säg mig då varifrån den märkliga omständigheten kommer, att bland de stora och mäktiga, som man hos oss dyrkar, så få förstår sitt eget språk?

Dikten är en översättning av ett franskt original av Gombaud, som i fotnot återges på franska: "Om det är sant att poesin överträffar den mänskliga fantasin och är gudarnas språk – hur kommer det sig då att vår tids stora, de gudar man dyrkar här, inte känner sitt eget språk?"

Epigramme.

Öfwersättning (*).

Om det har grund, som sägas plår, Til Skaldekonstens heder, At Gudars tungomål hon är; Så säg mig hwadan då Den sällsamhet sig leder, At bland de Storas hop, som man hos oß tilbeder, Så få sit eget språk förstå?

(*) S'il est vrai que la Poësie Passe l'humaine fantaisie, Et soit le langage des Dieux; D'où vient que les Grands de notre age, Les Dieux qu'on adore en ces lieux, Ignorent leur propre langage? Gombaud.