Tidningssida ur HWAD NYTT?, 1777-08-12
HWAD NYTT? • 1777-08-12

Stor glädje i Stockholm vid Gustav III:s hemkomst

1777Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utdrag ur ett brev till en vän i Göteborg från en vän i Stockholm, daterat den 4 augusti 1777.

Jag behöver inte beskriva alla de festligheter som här pågått i några dagar med anledning av vår allernådigste konungs glädjande återkomst; det kan ni läsa om i Inrikes Tidningarna. Vad som däremot aldrig riktigt kan beskrivas är den glädje som fyller allas sinnen och som märks hos redliga undersåtar såväl i Göteborg som i Stockholm. Gud ske lov, nu har Sverige åter sin milde Gustaf, som nu blivit känd i Ryssland på samma sätt som han tidigare beundrats av flera utländska folk.

En sak bör jag dock nämna: så snart kungen satte foten på svensk mark befallde Hans Kungliga Majestät genast att en allmän tacksägelse till den Allrahögste skulle hållas i alla stadens kyrkor. Det vackra tal som kunglige överhovpredikanten, magister von Troil, höll i Slottskapellet i Deras Kungliga Majestäters och hela hovets närvaro, utgick från Första Moseboken kapitel 28, vers 15, varvid även Te Deum sjöngs. Alla var djupt rörda vid åsynen av landets fader, och de välsignelser som alla utgjuter över en så mild konung blir inte utan verkan.

De gåvor som Hans Kungliga Majestät fått av sin höga blodsförvant, Hennes Kejserliga Majestät i Ryssland, är mycket dyrbara. En käppknopp, en päls och en ordensstjärna är nästan ovärderliga. Den frikostighet med vilken den stora kejsarinnan bemött alla i kungens svit vittnade tydligt om den glädje som vår nådige konungs besök väckt hos henne. Här talar alla lika mycket om hennes stora givmildhet som man i Ryssland talar om den milde konungen i Sverige, vars egenskaper, snille och människokärlek beundras allmänt, från de högsta i Petersburg till de ringaste. Förste statsministern greve Panin, riksfursten Potemkin och storkanslern greve Osterman, liksom många fler, har också fått stora bevis på Hans Kungliga Majestäts uppskattning.

Jag skickar härmed den serenad som samma afton framfördes hos Hans Kungliga Höghet, hertigen av Södermanland, när kungen anlände. Texten är på italienska av herr Naumann, kapellmästare vid det kurfurstliga sachsiska hovet. Översättningen, gjord av sekreterare Grundell, bör någon gång publiceras i denna tidning, som gärna får utvidgas för att rymma ett så vackert stycke.

Bakgrund

Sommaren 1777 gjorde Gustav III en uppmärksammad resa till S:t Petersburg för att besöka sin kusin, kejsarinnan Katarina II av Ryssland. Besöket var ett diplomatiskt försök att förbättra relationerna mellan Sverige och Ryssland, som präglades av misstro efter Gustav III:s statskupp 1772, då han återupprättat den kungliga makten på riksdagens bekostnad – något Ryssland ogillade.

Resan omgärdades av storslagna festligheter, och de ömsesidiga gåvorna och artighetsbetygelserna beskrevs utförligt i samtida press. De ryska dignitärer som nämns i brevet var några av tidens mäktigaste män: greve Nikita Panin ledde den ryska utrikespolitiken, furst Grigorij Potemkin var Katarinas närmaste förtrogne och greve Ivan Osterman en framträdande diplomat.

Överhovpredikanten som höll tacksägelsetalet var med stor sannolikhet Uno von Troil, senare ärkebiskop. Hertigen av Södermanland var kungens bror Karl, sedermera kung Karl XIII. Kompositören Johann Gottlieb Naumann, kapellmästare vid det sachsiska hovet i Dresden, hade nära band till det svenska hovet och kom att skriva flera verk för Gustav III:s opera, bland annat Gustaf Wasa.

Brevformen var en vanlig journalistisk genre i 1700-talets tidningar, där nyheter från huvudstaden förmedlades till landsortspressen genom privata korrespondenter.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter