Howe erbjuder kolonierna kunglig benådning i proklamation

London, 27 september och 1 oktober. De senaste underrättelserna från New York och Staten Island sträcker sig inte längre än till den 19 augusti, eftersom paketbåten Sandwich avseglade den dagen. Den anlände i går, den 30 september, och hade med sig, förutom depescher till hovet, över 1 000 privata brev. Innehållet i dessa brev är ännu okänt, och det som står att läsa i de offentliga tidningarna är av äldre datum.

Hovet har i dag, den 1 oktober, i London Gazette under rubriken Whitehall den 29 september, publicerat brev från amiralen och generalen Howe till statssekreteraren lord Germain. Men även dessa är av äldre datum, nämligen den 11 och 15 augusti. Det finns därför skäl att tro att de inte hör till dem som paketbåten förde över, och att dessa depescher antingen aldrig eller först senare kommer att läggas fram för allmänheten.

Det amiral Howe berättar är detsamma som man för några dagar sedan kunde läsa i Virginia Gazette, nämligen att han skickat en proklamation till kolonierna, i vilken kunglig benådning utlovas åt dem som åter vill fullgöra sina skyldigheter. Till detta bifogas bevis både på att deklarationen utfärdats och på att den kommit till generalkongressens kännedom, vilket också finns infört i nämnda tidning. Men denna försiktighet hade varit onödig, ty eftersom lord Howes deklaration är införd i sin helhet i den virginska tidningen, med tillägget att det skett på generalkongressens befallning – vilket president John Hancocks underskrift visar – står det klart att det aldrig fallit amerikanerna in att förneka att de mottagit den.

I övrigt berättar lord Howe inget mer än att lord Clinton, Parker och Dunmore anlänt till honom med sina skepp och trupper, och att armén befann sig i gott skick.

London, d. 27 Sept. och 1 Octob. De nyaste underrättelser, ifrån New-York och Staaten-öen, sträcka sig icke längre, än til den 19 Augusti, ty den dagen afseglade Sandvich Paquet-bāt, som i går, den 30, ankom och medbragte, utom depecher för Hofwet, öfwer 1000 private bref. Ännu är innehållet af desse bref obekant, och det, man i publique papper läser, är af äldre dato.

Hofwet har i dag, den 1 October, i Londons Gazette, under articlen Whitehall, den 29 September, infördt bref ifrån Amiralen och Generalen Howe, til Stats-Secreteraren Lord Germaine; men äfwen desse äro af äldre dato, nämligen den 11 och 15 Augusti. Man har således anledning at tro, det de icke äro af de, som Paquet-båten öfwerfördt, och at de depecher, antingen aldeles icke eller ock framdeles, läggas för allmänhetens ögon. Det Amiral Howe berättar, består uti det, som man för någre dagar sedan läste i Virginia Gazette, näml. at han sändt en proclamation til Colonierne, uti hwilken Kongl. pardon utlofwas för dem, som åter wilja iaktaga sine skyldigheter. Härtil bifogas, både öfwer sjelfwa declarationens utfärdande och at den kommet til General-Congressens kundskap, bewis, hwilket äfwen finnes infördt i bemälte Gazette. Men denna försigtighet hade waret onödig; ty på Lord Howes declaration i Virginiska tidningen, hel

och hållen är införd, med tillägning, at det skedt på General-Congressens befalning, hwilket Presidenten John Hancocks underskrift utwisar, så blir det klart at det aldrig fallet Americanerne i sinnet, at neka des undfående. Widare berättar Lord Howe intet, utan at Lord Clinton, Parker och Dunmore med sine skepp och trouppar, ankommet til honom och at Armeen befant sig i godt stånd.