Lord Howe i Halifax med 60 transportskepp

London den 23 juli. Den 18 denna månad hölls mottagning på slottet St. James och därefter hemligt konseljmöte, där samtliga kabinettsministrar infann sig. Den spanske ambassadören prins Masserano hade samma dag en lång audiens hos kungen, som tillsammans med drottningen inte återvände till Kew förrän mellan klockan fem och sex på kvällen.

Skeppet Britannia, anlänt från Dominica, har medfört depescher från öns guvernör, herr Thomas Shirley, vilka den 19 denna månad överlämnades till statssekretariatet. Lord Germaine har också för sitt departement mottagit depescher från Halifax, överbringade med skeppet Resolution som anlände i förrgår. Dessa brev berättar bland annat att lord Howe anlänt till Halifax den 23 juni ombord på skeppet Eagle med 64 kanoner, tillsammans med 60 transportskepp. Så snart han vilat något och hans manskap fått förfriskningar skulle han hissa segel för att förena sig med sin bror, generalen, och gemensamt verkställa de order de fått.

I går ankom likaledes depescher till lord Germaines kansli från Virginia och Carolina, avsända av lord Cornwallis och general Clinton.

Allmänhetens otålighet att få veta vad som händer i Amerika ger upphov till åtskilliga rykten, vilka, eftersom de är illa hopsatta, dör så snart de kläckts. Med förra posten sades det att det vid återinskeppningen i Halifax rått stor oenighet i general Howes armé. I dag kan man i ett brev från samma stad, daterat den 14 juni, med tydliga ord läsa att inskeppningen skett i stor enighet.

Det har också spritts ett rykte om två fruktlösa anfallsförsök, det ena mot New York och det andra mot Rhode Island – något som, om man det minsta betänker general Howes försiktighet, aldrig ens kan ha varit på tal. Hamnen vid New York är alltför väl befäst och de amerikanska trupperna där alltför talrika för att man skulle våga något anfall med bara en del av de flottor och arméer som är avsedda för dessa trakter. Man går inte för långt i sitt omdöme om man tror att befälhavarna för krigsmakten till lands och till sjöss inte vill företa sig något större innan de har förenats. I övrigt är den allmänna uppfattningen att landstigningen torde ske betydligt närmare Philadelphia än amerikanerna förmodat – men detta är ännu bara en gissning. Någon säker upplysning i frågan kan man sannolikt inte vänta förrän i mitten av augusti.

Gazette de Leide. N:o 61.

London, d. 23 Julii. Den 18 i denna månad war cercle på slottet St. James, och derefter Hemlig Conseil, hwarwid alle Cabinets-Ministrarne sig infunno. Spanske Ambassadeuren Prins Masserano hade samma dag en lång audience hos Konungen, som, tillika med Drotningen, återreste til Kew icke förr än kl. emellan 5 och 6 om aftonen.

Skeppet Britannia, anländt från Dominico, har från Gouverneuren der på öen, H:r Thomas Shirley, medbragt depecher, hwilka d. 19 innewarande aflemnades til Stats-Secreteriatet. Lord Germaine har ock för sit Departement erhållit depecher från Halifax, öfwerbragte med det i förgår ankomne skeppet, the Resolution. Desse bref förmäla ibland annat, at Lord Howe wore ankommen til Halifax d. 23 sistledne Junii om bord af skeppet Eagle af 64 kanoner, tillika med 60 transport-skep; och så snart han något rastat samt hans folk intagit förfriskningar, skulle han hissa segel til at wara sin broder Generalen följaktig och gemensamt werkställa de dem gifne ordres. I går ankom åfwenledes til Lord Germaines Bureau depecher från Virginien och Carolina af Lord Cornwallis och Generalen Clinton. Den otålighet, som plågar almänheten at få kunskap om hwad sig tildrager i America, gifwer anledning til åtskilliga rykten, hwilka, som de äro illa ihopsatte, förgås så snart de äro framkläkte. Det sades sista post, at wid reembarkeringen i Halifax herskat et stort misförstånd i General Howes armee. Nu i dag ser man i et bref från samma stad, under d. 14 Junii, med tydliga ord sagt, at denna rembarkering skedt med stor enighet, &c. Man har låtit utgå et rykte om twänne frugtlösa försök, det ena på Ny-York, och det andra på Rhode-Island, hwarom, då man aldrig så litet eftersinnar General Howes försigtighet, icke ens kunnat wora någon fråga. Hamnen wid Ny-York är för mycket befäst, och de Amerikanske trupperne derstädes för talrike, at emot dem wåga något anfall genom en del af de til dessa trakter ämnade flottor och armeer; och man går icke för wida med sit omdöme, om man tror at Befälhafwarne af krigsmagten til lands och siös icke wilja taga sig något stort före, innan de äro förenade. Eljest är man nog almänt af den tankan, at landstigningen torde ske långt närmare Philadelphia, än Amerikanerne det förmodat; men detta är ännu en blott gisning. Man har wäl efter all sannolikhet ic-

ke förr, än i medio Augusti, at härom förwänta någon säker uplysning.