Tidningssida ur TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO, 1775-10-16
TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO • 1775-10-16

Behagsjuk man i Isfahan reser till Mecka för vårta

1775Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Den behagsjuke

Ammon hade av naturen fått ett vackert utseende och ett inte elakt hjärta. Han var dessutom rik och hade flera vänner. Han hade alltså kunnat vara lycklig, om han inte haft en vårta på näsan och om han inte varit den mest fåfänge mannen i Isfahan.

Få perser hade hört talas om Ammon, och ännu färre om hans vårta. Ändå trodde han att den var en skamfläck för hela Persien. Han beslöt därför, mot flera visa mäns råd, att befria sin näsa från denna för honom outhärdliga börda. Länge hade han förgäves rådfrågat alla som hade någon kunskap om vårtors natur och botemedel. Till slut rådde en gammal man honom att resa till Mecka och bada näsan i fem dagar i den heliga källans vatten. Ammon reste, och tog med sig ansenliga gåvor till den store Profeten och hans vördade tjänare. På vägen överfölls han av… (Reds. anm.: Texten avbryts här och fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Berättelsen om Ammon är en moralisk fabel av den typ som var mycket populär i europeisk press under upplysningstiden. Tidningar publicerade ofta korta sedelärande historier, gärna förlagda till Orienten, där mänskliga svagheter som fåfänga, girighet och högmod gisslades under exotisk förklädnad.

Valet av Persien och staden Isfahan som skådeplats följer ett väletablerat litterärt mode. Efter Montesquieus "Persiska brev" och de europeiska översättningarna av "Tusen och en natt" blev orientaliska miljöer ett standardgrepp för att på distans kritisera samtida europeiska seder. Isfahan var under safavidisk tid Persiens praktfulla huvudstad och välkänd för europeiska läsare.

Ordet "behagsjuk" betecknar en person som till överdrift söker behaga andra och väcka beundran, ungefär motsvarande dagens fåfäng eller självupptagen. Pilgrimsresan till Mecka och den heliga källan, sannolikt en anspelning på Zamzam-brunnen, används här som satiriskt grepp: huvudpersonen tar till religionens mest heliga medel för att lösa ett rent fåfängligt problem.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter