TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO • 1775-09-29

Diktaren hyllar Lisetts skönhet i porträttdikt

1775Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Porträtt.

Lisett vill bli målad av mig; men ack, det står inte i min makt, eftersom naturen inte kan ge så vackra färger att de motsvarar hennes skönhets prakt, och inga ord räcker till för att beskriva den.

Vilket gränslöst fält av dygder står inte framför mig, redo att låna sitt ljus åt hennes bild! Om jag ändå bland dem kunde upptäcka minsta spår av fel, som bara kunde tjäna som skugga vid tavlans kant!

Låt oss ändå försöka. Lisett behöver bara visa sig för att förblinda alla som har ögon: det är överallt hennes lott att tända avundens raseri och kärlekens vådeld.

Inte ens nyss utslagna rosors prakt når upp till hennes kinders fägring; det sken som är lagt i solens sköte – (Reds. anm.: dikten fortsätter i ett senare avsnitt som inte återges här.)

Bakgrund

Hyllningsdikter till namngivna eller fingerade kvinnor var ett vanligt inslag i svenska tidningar och tidskrifter under 1700-talet. Genren, ofta kallad porträttdikt, byggde på franska och klassiska förebilder där diktaren låtsades måla en bild av den älskade men förklarade uppgiften omöjlig eftersom hennes skönhet överträffade både naturens färger och språkets uttrycksförmåga.

Namnet Lisett är sannolikt ett litterärt täcknamn, en så kallad pseudonym för en verklig eller påhittad kvinna, i linje med tidens konvention att inte namnge damer offentligt. De retoriska greppen – jämförelser med rosor och solen, samt tanken att skönheten väcker både avund och kärlek – är typiska för den galanta poesi som fyllde tidningarnas litterära avdelningar.

Sådana dikter hade inget nyhetsvärde i modern mening utan fungerade som underhållning och stilprov, ofta insända av läsare eller lokala poeter som ville visa sin bildning och versifikationskonst.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter