Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1775-09-27
DAGLIGT ALLEHANDA • 1775-09-27

Skarpt angrepp på kritiker av Savolaxbrevet i Dagbladet

1775Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Varning till den uppriktige medborgaren och landsmannen som i Dagbladet nr 173 innevarande år har publicerat kritiken över "Brevet från Savolaxbon till en av hans patriotiska vänner i Stockholm".

Min herre!

Jag förvånas över er djärvhet. Ni tror er vara slug nog att inför en upplyst allmänhet skriva i ett ämne som i dessa tider har plågat de medelmåttiga och till fullo sysselsatt våra allra främsta snillen. Ni är förledd av egenkärlek, för försöket vittnar om er svaghet. Era rådgivare, lika okunniga som ni själv, har hos er underhållit denna elaka fördom. Man äcklas av er röriga avhandling, och era plumpa infall får folk att gäspa.

Er vishet kan inte vara inhämtad vid Helikon, för den kränker anständighetens lagar. Vid Pindus källa har ni inte varit, för era brottsliga vapen är inte lånade av muserna. Okunnig om det förra och i avsaknad av det senare vågar ni ändå träda in i den helgade borg där anständigheten regerar och andra medborgerliga dygder försvaras av lärda pennor. Ni dristar er att angripa en motståndare som är vishetsgudinnans älskade gunstling. Det är ni okunnig om, eftersom ni inte känner till de sanna kännetecknen på sådana. Han har väckt er vrede. Varför? För att han lyser med förståndets alla behag. Med sitt vett pryder han sina tankar, och hans rena och opartiska nit höjer deras värde.

Min herre! Ert oförnuft är gränslöst, och utan medlidande med ert rykte skulle jag med eftertryck kunna övertyga er om detta. Jag kan inte bedras eller misstaga mig om er person när jag nämner R = N =. Det är en lycka att ni inte har blivit måltavla för giftiga pennor – er djupa okunnighet och ert ogrundade klander vore dock värda att få känna deras verkan. Tygla er ärelystnad, min herre, att hädanefter försöka framstå som en medtävlare bland lärda och upplysta medborgare. Dölj ert oförstånd och göm er rodnad under blygsamhetens slöja. Nöj er med att sköta det som ni är ämnad för. Låt också följande valspråk bli er rättesnöre: Ne sutor ultra crepidam – skomakare, bliv vid din läst. Mina råd är välmenande, och ni blir vis först den dag ni följer dem.

Lovisa den 9 september 1775.

Hatare av dumdristiga försök.

Bakgrund

Under 1700-talets senare hälft blomstrade den svenska tidningsdebatten, där anonyma insändare och pamfletter var ett vanligt sätt att föra polemik. Skribenter gömde sig bakom pseudonymer och initialer, och tonläget kunde vara påfallande hårt. Den här texten är ett typiskt exempel: ett svar på en kritik som tidigare publicerats i Dagbladet – sannolikt Dagligt Allehanda, som ofta kallades så – riktad mot ett brev från en "Savolaxbo".

Savolax var ett landskap i östra Finland, som vid denna tid var en del av det svenska riket. Även Lovisa, staden där brevet är daterat, ligger i södra Finland nära den dåvarande ryska gränsen. Att en skribent i Finland deltog i en Stockholmstidnings debatt visar hur pressens offentlighet band samman rikets olika delar.

Brevet är fyllt av tidens klassiska bildning: Helikon och Pindus var berg i Grekland som förknippades med muserna och diktkonsten, och att inte ha "varit vid Pindus källa" var ett sätt att säga att motståndaren saknade bildning och skrivkonst. Slutklämmen "Ne sutor ultra crepidam" är ett latinskt talesätt med ursprung i en anekdot om målaren Apelles, återgiven av Plinius den äldre, och motsvarar svenskans "skomakare, bliv vid din läst".

Vem som döljer sig bakom initialerna R = N =, liksom vem "Savolaxbon" var, framgår inte av texten (Reds. anm.: personernas identiteter är okända utifrån brevet).

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter