Vidare berättas att ett ostindiskt skepp inom kort kommer att löpa av stapeln här på varvet i Stockholm. Det sägs att kungen vill vara närvarande vid sjösättningen.
Dessutom tillåter Kungl. Maj:t nådigt att man i hans närvaro, under vistelsen i Karlskrona, lägger kölen till ett stort örlogsskepp som ska byggas.
Widare nytt omtalas, at et Ostindiskt skepp kommer innan kort at löpa af stapeln här på Hwarfwet; man hörer sägas, at Konungen wil wara närwarande, äfwen som Kongl. Maj:t nådigt tillåter i Sin närwaro, under wistandet i Carlscrona, at köl-lägga til et stort Örlogs-skepp, som skal byggas.
Svenska Ostindiska kompaniet, grundat 1731 med säte i Göteborg, drev en lukrativ handel på Kina med te, porslin och siden. Kompaniets stora fartyg byggdes vid svenska varv, bland annat i Stockholm, och en sjösättning var en betydande händelse som kunde locka även kungligt besök.
Karlskrona var sedan 1680-talet svenska flottans huvudstation och ett av rikets största industriella komplex. Att kungen personligen närvarade vid kölsträckningen av ett nytt linjeskepp hade stort symbolvärde: Gustav III satsade under sin regering målmedvetet på att rusta upp den svenska flottan, ett arbete där skeppsbyggmästaren Fredrik Henrik af Chapman kom att spela en central roll.
Båda notiserna vittnar om hur skeppsbyggeri – civilt som militärt – betraktades som nationella angelägenheter värda kunglig uppmärksamhet.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter