Tidningssida ur HWAD NYTT?, 1775-09-26
HWAD NYTT? • 1775-09-26

Debatt om frihamn i Marstrand delar bedömarna

1775Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Stockholm den 15 september. Några särskilda nyheter finns knappast att berätta; det är så tyst som man någonsin kan vänta sig i en huvudstad. Brevskrivandet blir därför magert denna gång, åtminstone föga lönande för folk som, antingen för inkomstens skull eller av bekvämlighet, inte sysslar med annat än att sprida nyheter.

För att ändå inte anklagas för ohövlig okunnighet kan berättas att det här en tid mest har talats om frihamnen (porto franco) i Marstrand och om brännvinsförpaktningen. Vad gäller det förra lär saken granskas noga. Somliga tror att åtskilliga olägenheter hindrar Marstrand från att dra nytta av en sådan frihet. Andra tror att närliggande städer, som redan anlagts med stor betydelse och kostnad, skulle gå under – liksom förr, när Göteborg anlades och växte i handel, medan Kungälv, Marstrand, Kungsbacka och Varberg gick tillbaka.

Trots allt tal anser dock kännare att en sådan inrättning skulle gagna riket, om den utformas som i Venedig, utan omfattande kostnader. Men var den bäst bär sig och bör anläggas torde kräva noggrann undersökning. Det kan finnas bättre hamn och plats på södra kusten, närmare Öresund – om inte Göteborg självt, liksom Venedig, kunde få denna frihet på någon plats inte långt från staden. Helsingborg vore lika lämpligt som Helsingör, om vattendjupet på den sidan vore lika gynnsamt. Framöver lär det finnas anledning att skriva mer i detta ämne.

Bakgrund

En frihamn, eller porto franco, var ett område där varor kunde föras in, lagras och skeppas ut utan tull. Modellen var känd från medelhavsstäder som Venedig och Livorno och sågs som ett sätt att dra internationell transitohandel till landet. Gustav III beviljade Marstrand frihamnsstatus 1775, vilket gjorde den lilla ön på västkusten till en omdiskuterad experimentplats för friare handel.

Debatten som återges i brevet speglar farhågor som var vanliga vid tiden: att en privilegierad handelsplats skulle suga kraft ur etablerade städer. Jämförelsen med Göteborgs grundande på 1600-talet, som enligt brevskrivaren fick Kungälv, Marstrand, Kungsbacka och Varberg att gå tillbaka, visar att man hade historiska exempel i färskt minne.

Marstrands frihamnstid blev i praktiken kortvarig men färgstark; staden lockade handelsmän, smugglare och även religiösa minoriteter innan privilegierna avskaffades mot slutet av seklet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter