Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1774-10-19
DAGLIGT ALLEHANDA • 1774-10-19

Rykte om fri brännvinsbränning driver upp spannmålspriserna

1774Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Sedan ett rykte under de senaste dagarna spridit sig om att brännvinsbränningen åter skulle släppas fri, rapporteras lika snabbt att spannmålspriserna har stigit kraftigt och att rågen börjar bli allt mer sällsynt vid hamnarna och på torgen här i staden.

Om ett rykte, som förmodligen är ogrundat, kan påverka spannmålspriset så mycket – hur mycket mer skulle då inte verkligheten göra?

Om Kungl. Maj:t finner för gott att tillåta brännvinsbränning av säd, är jag övertygad om att det i så fall sker av goda skäl som gäller för varje undersåte. Men så länge det ännu inte har skett, har jag desto större anledning att tvivla på att en sådan förordning nu kan antas. Så sent som den 11 september 1772 förklarade nämligen Kungl. Maj:t själv att alla andra utvägar vore förgäves för att råda bot på den svaghet, det handelsunderskott och den oreda i penningväsendet som riket befann sig i – om de inte byggde på en förnuftig hushållning och sparsamhet, särskilt med säden, som den tyngsta posten i den svenska handelsbalansen. Och eftersom ingen lär kunna påstå att riket ännu, genom sparsamhet på detta område, har övervunnit de nämnda svårigheterna, lär sparsamhet med säden vara lika nödvändig nu som då.

Småningom börjar nu smaken för brännvinet i allmänhet försvinna, och ingen patriotisk hushållare lär vilja väcka den på nytt.

För min del önskar och hoppas jag att den svenska spannmålen inte nu, i dessa första dagar av god hushållning, åter blir ett byte för den härjande brännvinspannan. Med allt detta sagt förbinder jag mig dock att lojalt följa vilken förordning som än må antas i denna fråga.

Bakgrund

Brännvinsbränning av säd var en av 1700-talets mest omdebatterade ekonomiska frågor i Sverige. Eftersom brännvin framställdes av spannmål, främst råg och korn, konkurrerade bränningen direkt med brödproduktionen. Vid missväxt och dyrtid kunde kronan därför förbjuda husbehovsbränning för att säkra livsmedelsförsörjningen.

Texten hänvisar till en kunglig förklaring av den 11 september 1772, kort efter Gustav III:s statskupp i augusti samma år. Åren 1771–1772 drabbades Sverige av svår missväxt och hungersnöd, och kungen förbjöd brännvinsbränning av säd för att spara spannmål. Riket brottades samtidigt med handelsunderskott och oreda i penningväsendet efter frihetstidens ekonomiska kriser.

Inlägget är skrivet som ett debattinlägg av en enskild skribent som varnar för att släppa bränningen fri igen. Argumentet att blotta ryktet driver upp priserna illustrerar hur känslig spannmålsmarknaden var. Frågan fick senare en ny vändning när Gustav III 1775 införde kronobrännerier och gjorde brännvinstillverkningen till ett statligt monopol, vilket väckte stort folkligt missnöje.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter