Tidningssida ur HWAD NYTT?, 1774-09-06
HWAD NYTT? • 1774-09-06

Hovrätten inför 30-dagarsfrist för uteblivna svarande

1774Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Stockholm, den 20 augusti. Kungl. Maj:ts och rikets Svea hovrätt utfärdade den 20 maj ett cirkulär till samtliga domstolar om vilken tid svarande parter har på sig att anmäla giltiga förhinder i överklagade mål. Innehållet framgår av följande utdrag:

På hovrättens underdåniga hemställan har Hans Kungl. Maj:t, genom en skrivelse den 11 denna månad, förklarat att en ny ordning ska gälla för att undvika hinder och uppehåll i avträdes- och förmånstvister, oavsett om de kommer in till hovrätten genom överklagande eller tas upp direkt i någon domstol. Ordningen bygger på samma skäl som i Kungl. Maj:ts förnyade stadga om sådana mål av den 26 augusti föregående år (7 §, 4 momentet), där en kärande part som uteblivit vid utsatt tid får en bestämd frist inom vilken det är tillåtet att söka resning i den försuttna talan.

Samma bestämda frist, en månad eller 30 dagar räknat från den rätta inställelsedagen, ska nu gälla för en svarande part som uteblivit den aktuella dagen. Inom denna tid, men inte därefter, får svaranden utnyttja den rätt som ges i stadgans 21 §, 3 momentet, nämligen att för sin del visa att han varit förhindrad av sådana giltiga förfall som beskrivs där. Om även svaranden försitter denna tid ska det inte finnas något ytterligare hinder eller någon tvekan för hovrätten att ta upp det inkomna målet till prövning, utifrån den skriftväxling som skett mellan de parter som infunnit sig, och avgöra det med slutligt beslut. Kungl. Maj:t har dessutom funnit att denna ordning bör utsträckas till alla övriga överklagade mål och ärenden av annat slag som kommer in till hovrätten.

För att detta ska efterlevas ska domstolen, i de påskrifter som lämnas till svarande parter när överklagande skett – i såväl avträdes- och förmånstvister som alla andra slags tvistemål – upplysa dem inte bara om att de ska infinna sig på utsatt dag och ort för att ta emot de klagandes inlagor, utan också om att de, om de på grund av laga förfall försummar tiden, måste anmäla dessa förhinder till hovrätten, styrkta med lagliga bevis, allra senast inom en månad eller 30 dagar efter den rätta inställelsedagen. Detta gäller så ovillkorligen att om även den skyldigheten försummas går svaranderätten förlorad, och hovrätten dömer då i saken, i enlighet med rättegångsbalkens 27 kapitel 1 §, på de skäl som den klagande parten har lagt fram.

Bakgrund

Svea hovrätt, grundad 1614, var rikets äldsta och främsta överdomstol och fungerade som andra instans för mål som överklagades från häradsrätter och rådhusrätter. Hovrätten hade också en tillsynsroll och kunde utfärda så kallade universaler, cirkulärskrivelser med bindande anvisningar till underdomstolarna i hela riket.

Det rättsliga systemet vilade på 1734 års lag, vars rättegångsbalk reglerade processen i domstol. Att 'vädja' innebar att överklaga en dom till högre rätt, och 'laga förfall' var ett juridiskt erkänt giltigt skäl att utebli från en förhandling, till exempel sjukdom eller oframkomliga vägar. Avträdes- och förmånstvister rörde konkurser: avträde av egendom till borgenärer och tvister om vilka fordringsägare som hade förtur till betalning.

Kungörelsen syftade till att snabba upp rättskipningen. Genom att sätta en fast gräns på 30 dagar för svarande att anmäla förhinder kunde domstolarna avgöra mål utan att invänta parter som uteblivit på obestämd tid, ett praktiskt problem i ett vidsträckt land med långsamma kommunikationer. Den som försummade fristen förlorade sin talerätt, och målet avgjordes då enbart på motpartens framlagda skäl.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter