Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1774-09-05
DAGLIGT ALLEHANDA • 1774-09-05

Storvisiren tvingad till hastig fred med Ryssland

1774Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Donau, den 14 augusti. Orsaken till att storvisiren slöt en så hastig fred med Ryssland var det svåra läge som hans krigshär befann sig i.

Sedan den kända drabbningen vid Kozludzha, där reis effendin och janitsjaragan med 40 000 man besegrades den 24 juni, har knappt en dag gått utan att ryssarna vunnit märkbara och betydande fördelar mot turkarna. Dessutom var de två huvudfästningarna Rusjuk och Silistria redan blockerade och så hårt ansatta att de förberedde sig på att kapitulera.

Inför denna bekymmersamma utsikt såg sig storvisiren tvungen att med sin huvudstyrka bryta upp från sitt fördelaktiga läger på höjden vid Sjumla, för att skynda till undsättning åt de trupper som stod nedanför honom samt åt de nämnda fästningarna.

Men det var just detta som den ryske fältherren vaksamt hade väntat på. Knappt hade han fått underrättelse om uppbrottet förrän han i hemlighet och största tysthet sände general Kamenskij med en rörlig styrka åt vänster, som intog den höjd turkarna övergivit. Generalen förstod att utnyttja fiendens försumlighet – som hade lämnat ryggen helt blottad – så väl att han i största hast besatte alla trånga vägar och pass i bergstrakten Balkan, den enda väg som ledde till Adrianopel. Därmed skar han fullständigt av storvisirens alla förbindelser med staden.

Han erövrade också hela den förstärkning som storvisiren så otåligt hade väntat på från Konstantinopel, lastad på många tusen vagnar, eftersom den tillsammans med alla kanoner gjutna av riddaren Tott föll i ryssarnas händer.

Bakgrund

Rapporten skildrar slutskedet av det rysk-turkiska krig som avslutades med freden i Küçük Kaynarca 1774, en av de mest förödmjukande fredsuppgörelserna i Osmanska rikets historia. Slaget vid Kozludzha i juni 1774, där ryska styrkor under bland andra Aleksandr Suvorov och Michail Kamenskij krossade en betydligt större osmansk armé, blev den avgörande vändpunkten som tvingade storvisiren till förhandlingsbordet.

Kriget hade pågått sedan 1768 och fördes till stor del i dagens Bulgarien och Rumänien. Fästningarna Rusjuk (dagens Ruse) och Silistria vid Donau samt lägret vid Sjumla var nyckelpositioner i det osmanska försvaret av vägen mot Konstantinopel. När ryssarna spärrade bergspassen i Balkanbergen mot Adrianopel (dagens Edirne) stod den osmanska huvudarmén isolerad och utan försörjning.

Den "riddaren Tott" som nämns är den franske officeren baron François de Tott, som på osmansk tjänst hade moderniserat rikets artilleri och gjutit nya kanoner – ett förlorat vapenslag som gjorde nederlaget ännu kännbarare. Freden gav Ryssland tillgång till Svarta havet och lade grunden för dess växande inflytande över Osmanska riket under kejsarinnan Katarina II.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter