Storvisiren tvingad till hastig fred med Ryssland

Donau, den 14 augusti. Orsaken till att storvisiren slöt en så hastig fred med Ryssland var det svåra läge som hans krigshär befann sig i.

Sedan den kända drabbningen vid Kozludzha, där reis effendin och janitsjaragan med 40 000 man besegrades den 24 juni, har knappt en dag gått utan att ryssarna vunnit märkbara och betydande fördelar mot turkarna. Dessutom var de två huvudfästningarna Rusjuk och Silistria redan blockerade och så hårt ansatta att de förberedde sig på att kapitulera.

Inför denna bekymmersamma utsikt såg sig storvisiren tvungen att med sin huvudstyrka bryta upp från sitt fördelaktiga läger på höjden vid Sjumla, för att skynda till undsättning åt de trupper som stod nedanför honom samt åt de nämnda fästningarna.

Men det var just detta som den ryske fältherren vaksamt hade väntat på. Knappt hade han fått underrättelse om uppbrottet förrän han i hemlighet och största tysthet sände general Kamenskij med en rörlig styrka åt vänster, som intog den höjd turkarna övergivit. Generalen förstod att utnyttja fiendens försumlighet – som hade lämnat ryggen helt blottad – så väl att han i största hast besatte alla trånga vägar och pass i bergstrakten Balkan, den enda väg som ledde till Adrianopel. Därmed skar han fullständigt av storvisirens alla förbindelser med staden.

Han erövrade också hela den förstärkning som storvisiren så otåligt hade väntat på från Konstantinopel, lastad på många tusen vagnar, eftersom den tillsammans med alla kanoner gjutna av riddaren Tott föll i ryssarnas händer.

Donau, den 14 Aug.) Det som föranlåtit Stor-Viziren at sluta en så hastig Fred med Ryszland, war den släta ställning och belägenhet i hwilken hans Krigs-Här befant sig. Ty sedan den bekante affairen wid Koslodgi, i hwilken Reis Effendi och Janitschar Agan med 40,000 Man, den 24 Junii blefwo slagne, har nästan ingen dag gått förbi, på hwilken Ryszarna icke wunnit märkelige och betydande fördelar emot Turkarna. Utom desz woro de 2:ne Hufwud-Fästningarne Ruszuck och Silistria redan bloquerade och bragte i sådan trängsel, at de beredde sig til Capitulation. Wid sådan brydsam utsigt, såg sig Stor-Viziren nödgad at med sin magt upbryta ur sitt fördelaktiga Läger på högden wid Schumla, för at skynda til hjälp för åtskillige nedan för honom stående Trupper och åfwannämde Fästningar. Men just detta war det, hwarpå den Ryske Fält-Herren hade et waksamt öga; ty knapt hade han fått underrättelse om detta upbrott, förr än han straxt hemligen och i största tysthet til wänster afsände General Kaminskoy med en flygande Trupp och intog den af Turkarna öfwergifne högden. Denne Generalen wiste så wäl nyttja fiendens efterlåtenhet, hwarigenom han lämnat ryggen aldeles blottad och öppen, at han i största hast besatte alla trånga wägar och pasz af Bergs-tracten Balcam, som war den enda wägen hwilken geck til Adrianopel, och dymedelst fullkomligen afskar Stor-Viziren all communication med nämnde Stad, äfwen borttog han hel och hållen den förstärkningen som Stor-Viziren med sådan längtan afbidat från Constantinopel på många tusende Wagnar, emedan den jämte alla af Riddaren Tott gutne Canoner föllo i Ryszarnas händer.