Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1774-08-15
DAGLIGT ALLEHANDA • 1774-08-15

Frankrike protesterar mot Preussens agerande mot Danzig

1774Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

London, den 26 juli. Några statskunniga bedömare försäkrar att vårt hov tillsammans med det ryska har slutit ett fördrag med hovet i Wien, enligt vilket det senare har förbundit sig att under tre års tid hålla 60 000 man hjälptrupper i beredskap, ifall vi eller Ryssland skulle behöva sådan hjälp.

I våra offentliga tidningar rapporteras dessutom från Marly att herr Maurepas har meddelat det kungliga preussiska sändebudet att Hans Allrakristligaste Majestät (den franske kungen) inte kunde underlåta att engagera sig i staden Danzigs öde. Nyttan av fri handel där var en sak som angick varje stormakt, och Hans Majestät hade noga informerat sig i frågan. Greven var instruerad att inte ge något annat svar på detta, och kungens önskan krävde ingen annan replik. Hans Majestät önskade och var inställd på att för framtiden leva i fred och vänskap med Hans Preussiska Majestät, men han kunde inte undgå att tillsammans med andra makter verka för att upprätthålla republikens (Polens) rättigheter, vilkas öde på ett väsentligt sätt angick mänskligheten.

Denna förklaring till det kungliga preussiska sändebudet lämnades den 7 juli, och den 8 juli skickade sändebudet en kurir till sitt hov.

Bakgrund

Danzig (dagens Gdańsk) var under 1700-talet en av Östersjöns viktigaste handelsstäder och lydde formellt under den polska kronan, men åtnjöt stor självständighet. Efter Polens första delning hamnade staden i en utsatt position, då Preussen under Fredrik II tog kontroll över det omgivande området och genom tullar och avgifter försökte strypa stadens handel för att gynna sina egna hamnar.

Detta väckte protester från flera europeiska makter som hade handelsintressen i Östersjön. Frankrike, som traditionellt stödde Polen som motvikt mot de östeuropeiska stormakterna, markerade här diplomatiskt mot Preussens agerande. Jean-Frédéric Phélypeaux, greve av Maurepas, var ledande minister hos den franske kungen Ludvig XVI och en central gestalt i fransk utrikespolitik. Titeln 'Hans Allrakristligaste Majestät' var den franske kungens hävdvunna hederstitel.

Uppgiften om ett fördrag mellan Storbritannien, Ryssland och Österrike om hjälptrupper speglar tidens ständiga allianspolitik, där stormakterna genom subsidie- och biståndsavtal försökte säkra militärt stöd inför eventuella konflikter. Att nyheten förmedlas via London och Marly – ett kungligt lustslott utanför Paris där hovet ofta vistades – visar hur diplomatiska nyheter vid denna tid spreds genom europeiska tidningar och korrespondenter.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter