Tidningssida ur TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO, 1773-10-16
TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO • 1773-10-16

Professor Laxmann skildrar resa genom Moldavien och Bessarabien

1773Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utdrag ur ett brev från professor Laxmann, daterat S:t Petersburg den 14 februari 1773.

Min resa runt hela Moldavien och Bessarabien genomförde jag med otroligt stort nöje (Reds. anm.: ordet i originalet, "udje", är troligen ett tryckfel för "nöje"). Jag lärde känna ett land dit europeiska folkslag, med undantag för greker, sällan kommer – ett land i jämförelse med vilket våra bästa trakter ser ut som naturens styvbarn. På grund av de ohyfsade invånarna måste det kallas en praktfull ödemark, och där skulle man, även om man vore lika trög som de enfaldiga och lata asiaterna, ändå kunna leva bekvämare än den flitigaste lantbrukaren hos oss.

Svarta havets stränder är mycket fattiga på havsprodukter. Några kammusslor och bläckfiskar – sepior och åttaarmade bläckfiskar – är det enda som påträffas. Sodaväxter (kali) och några andra växter av gruppen "incompletis" (Reds. anm.: en äldre botanisk beteckning för växter med ofullständiga blommor) täcker de nästan överallt låglänta stränderna, vikarna och de sumpiga... (Reds. anm.: texten fortsätter i ett senare avsnitt).

Bakgrund

Erik Laxman (1737–1796) var en finlandssvensk naturforskare och präst som gjorde karriär i rysk tjänst och blev professor vid vetenskapsakademien i S:t Petersburg. Han genomförde omfattande forskningsresor i det ryska rikets utkanter och korresponderade flitigt med lärda sällskap i Sverige, bland annat med Vetenskapsakademien i Stockholm. Brevutdrag av detta slag publicerades ofta i svenska tidningar som ett sätt att sprida nya vetenskapliga rön.

Moldavien och Bessarabien var vid denna tid furstendömen och gränstrakter under osmanskt inflytande, belägna mellan det ryska och det osmanska riket. Under rysk-turkiska kriget 1768–1774 ockuperades områdena av ryska trupper, vilket öppnade dem för ryska vetenskapsmän. Regionen var föga känd i Västeuropa, vilket förklarar Laxmans anmärkning att europeiska resenärer, bortsett från greker, sällan besökte den.

Brevets nedlåtande omdömen om lokalbefolkningen speglar tidens europeiska syn på folken i Osmanska rikets randområden. Laxmans naturvetenskapliga iakttagelser – om musslor, bläckfiskar och strandvegetation – följer Linnés klassificeringstradition, som dominerade den samtida botaniken och zoologin.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter