Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1773-09-28
DAGLIGT ALLEHANDA • 1773-09-28

Kejsaren besöker Kraków och inspekterar Wawelslottet

1773Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Kraków den 6 september. Den 2 september anlände tio kejserliga vagnar till Kazimierz. Klockan tolv kom Hans Majestät Kejsaren själv, i sällskap med generalerna Alton, Laudon, Nostitz och Peregrini. Hela eskorten bestod av 30 husarer. När kejsaren nådde Wieliczkabron befallde han husarerna att göra halt och red endast med de fyra generalerna till Kamionka, som ligger alldeles vid Wisła. Han red runt hela Kamionka. Klockan halv ett begav han sig över bron till Kazimierz och steg av hästen vid starosten Osvieums hus, utan minsta folksamling.

Så snart kejsaren anlänt befallde han den vakthavande officeren att ta emot alla inlagor och sedan överlämna dem vid måltiden, som varade endast en halvtimme. Efter måltiden satte han sig att skriva och skickade sedan iväg en kurir. Klockan fem gick kejsaren tillsammans med de nämnda generalerna till fots över Stradombron, genom Stradom ända fram till Grodporten. Där vände han sig mot slottet och gick runt det till sidoporten. Vid kanalen, genom vilken konfederaterna hade tagit sig in i slottet, stannade han. Han besåg den, liksom graven som ryssarna grävt under karmelitmuren, och det var redan mot natten när han återkom till sitt kvarter.

Den 3 september red kejsaren tillsammans med generalerna och tio husarer över Stradom genom Grodporten till slottet. När han där gick in i kyrkan togs han emot av fursten-biskopen av Kraków och prästerskapet. Biskopen räckte kejsaren vigvatten vid ingången. Mässan vid den helige Stanislaus altare avhördes, varefter kejsaren besökte de övriga kapellen. Från kyrkan gick han in i slottet, där borggreven herr Rysiewicz visade alla sevärdheter. Kejsaren frågade också var kronan förvarades och om den kunde få ses. Från slottet begav han sig mot Grod och därifrån till kanalen, där han besåg öppningen genom vilken konfederaterna kommit in. Han frågade sedan om ingen var närvarande som varit med vid det tillfället, och när svaret blev nej, om inte prästerskapet känt till något om saken och vilka åtgärder man vidtagit däremot, med mera. Från slottet skyndade man till rådhuset, genom de flesta av stadens gator och ner till Wisła, där den gamla och den nya flodfåran förenar sig.

Klockan tolv återkom han till Kazimierz. Där gavs audiens åt biskopen och flera av landets förnämsta, varefter deputerade från Krakóws magistrat fick företräde. Dessa överlämnade en inlaga om befrielse från tull på vin och andra varor, och de bad även om den mängd salt som staden tidigare årligen fått från Wieliczka. På den första punkten svarade kejsaren att han ville skaffa sig upplysningar och göra vad som var möjligt. Om den andra punkten sade han: 'Ni lyder ju, mina herrar, under kungen av Polen, och Hans polska Majestät köper årligen salt för några hundratusen dukater – han kan ju ge er, men jag vill även om detta skaffa mig närmare upplysningar.'

Den 4 september klockan åtta på morgonen avreste kejsaren till Tyniec; därifrån går resan vidare till Lanckorona, och han väntas den 5 september på kvällen anlända till Wieliczka.

Bakgrund

Rapporten skildrar med all sannolikhet kejsar Josef II:s resa genom Galizien, det område som Österrike tillskansade sig vid Polens första delning 1772. Josef II, som var medregent med sin mor Maria Teresia, gjorde en berömd inspektionsresa genom de nyförvärvade provinserna för att på plats bilda sig en uppfattning om land, folk och förvaltning. Han reste ofta enkelt och nästan inkognito, med liten eskort, vilket texten också beskriver.

Kazimierz var vid denna tid en egen stad söder om Kraków, skild från staden av en flodarm av Wisła (Weichsel), och hamnade genom delningen på den österrikiska sidan medan själva Kraków förblev polskt under kung Stanisław August Poniatowski. Kejsarens intresse för kanalen vid slottet syftar på en uppmärksammad episod under Barkonfederationens uppror mot den ryska dominansen i Polen: konfederater tog sig 1772 in i Wawelslottet genom en avloppskanal och höll fästet mot ryska trupper, som därefter belägrade slottet – därav den grav som ryssarna sägs ha grävt under karmelitmuren.

Wieliczka utanför Kraków hyste en av Europas mest berömda saltgruvor, en enorm inkomstkälla som nu tillfallit Österrike – därför fick Krakówborgarnas begäran om salt det kyliga svaret att de ju lydde under Polens kung. Även Tyniec och Lanckorona, mål för kejsarens fortsatta resa, var kända fästen som konfederaterna hållit under upproret. Bland kejsarens följeslagare märks generalen Laudon, en av Österrikes mest namnkunniga militärer.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter