TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO • 1772-10-08

Biskop Terserus hotar vederlägga Svenonius i offentlig disputation

1772Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼

Regent

Gustav III — tar makten i en statskupp 1772

Sverige då

Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung

Samtidigt

Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789

Historisk karta över Europa — Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utdrag ur protokollet från det akademiska konsistoriet i Åbo, hållet den 27 mars 1663, där man ser början på den tvist som biskopen dr Terserus hamnade i på grund av sin utgivna katekes. Slutet. (Se nr 40, sid. 318 och följande.)

Till slut sade biskopen att eftersom doktor Enevaldus hade utlyst en disputation i söndags, om Kristi kötts tillstånd och om hans nedstigande till dödsriket, vilken ska hållas i morgon, så ville han komma dit och offentligt förklara sin mening om den trosartikeln. Doktor Enevaldus svarade: det må ske, jag ska svara Ers Högvördighet. Biskopen sade sig vilja vederlägga doktor Enevaldus så grundligt att denne skulle skämmas, och begärde av rektor ma- (Reds. anm.: texten är avbruten här och fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Johannes Elai Terserus var biskop i Åbo under 1600-talets mitt och en av den svenska kyrkans mest lärda men också mest omstridda män. Hans katekesförklaring, utgiven i början av 1660-talet, anklagades för att avvika från den rena lutherska läran och för att öppna dörren mot så kallad synkretism, det vill säga tillnärmelse mellan de protestantiska riktningarna. Striden ledde till att Terserus till slut avsattes från biskopsämbetet.

Hans främste motståndare var Enevaldus Svenonius, professor i teologi vid Åbo akademi och en strängt ortodox lutheran. Konflikten mellan de två utspelades bland annat inför det akademiska konsistoriet, universitetets styrande organ, och vid offentliga disputationer – den tidens akademiska debattform där teser lades fram och försvarades.

De teologiska frågor som nämns i protokollet, om Kristi kötts tillstånd och nedstigandet till dödsriket, hörde till de klassiska stridsämnena mellan lutheraner och reformerta. Åbo akademi, grundad 1640 i det dåvarande svenska Finland, var vid denna tid rikets östligaste universitet och en viktig skådeplats för teologiska lärostrider. Protokollet publicerades långt senare i tidningsform som ett historiskt dokument över tvistens upprinnelse.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter