Tidningssida ur TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO, 1772-10-01
TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO • 1772-10-01

Biskop Terserus framhåller sina meriter för rikskanslern

1772Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Brev från biskopen, doktor Johannes Elai Terserus i Åbo, till rikskanslern greve Magnus Gabriel De la Gardie. Fortsättning (se nr 39, sidan 312).

Ers höggrevliga excellens ville också med gunst och nåd komma ihåg mina tidigare utförda prov. Mina anteckningar till Första och Andra Mosebok visar att jag har förklarat flera svårigheter och knutar som många har ansett omöjliga att reda ut.

Den svåra disputationen om Gamla testamentets grundtexts integritet, som tidigare var föga känd i vårt fädernesland och där jag avgör tvisterna mellan Buxtorf och Cappellus, har jag gått igenom och nagelfarit så som knappast någon före mig har gjort. I min kronologi har jag, med säkra och orubbliga grunder hämtade ur den Heliga Skrift och astronomin, korrigerat allas beräkningar.

(Brevet fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Johannes Elai Terserus (1605–1678) var en av 1600-talets mest framstående svenska teologer. Han var professor i teologi vid Uppsala universitet innan han utnämndes till biskop i Åbo, dåvarande huvudstad i den svenska riksdelen Finland. Terserus blev senare en omstridd gestalt: han anklagades för avvikelser från den rena lutherska läran, så kallad synkretism, och avsattes från biskopsstolen i Åbo, men blev därefter biskop i Linköping.

Brevets mottagare, greve Magnus Gabriel De la Gardie (1622–1686), var rikskansler och en av stormaktstidens mäktigaste män, känd som en betydande mecenat för lärdom och kultur. Att lärda män vände sig till honom med redogörelser för sina meriter var vanligt, eftersom hans gunst kunde avgöra karriärer och ekonomiskt stöd.

I brevet hänvisar Terserus till den internationellt uppmärksammade lärda striden mellan Johannes Buxtorf i Basel och Louis Cappel (Cappellus) i Saumur om den hebreiska bibeltextens ursprunglighet, särskilt frågan om vokaltecknens ålder. Terserus framhåller att han som en av de första i Sverige behandlat denna fråga grundligt, och att han i sitt kronologiska arbete korrigerat tidigare tideräkningar med stöd av Bibeln och astronomin – ett typiskt exempel på tidens kombination av teologi och naturvetenskap.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter