Tidningssida ur TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO, 1772-09-24
TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO • 1772-09-24

Biskop Terserus försvarar sin katekes hos rikskanslern

1772Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Brev från biskopen doktor Johannes Elai Terserus i Åbo till rikskanslern greve Magnus Gabriel De la Gardie. Fortsättning. (Se nr 38, sidan 298.)

Om detta disputerade jag offentligt i Uppsala, med teologiska fakultetens samtycke och bifall, och den disputationen finns införd sist i mina anteckningar till Andra Moseboken. Men hur försiktigt och omdömesgillt jag uttrycker mig om detta i mitt katekesarbete – så att de lärda och kloka ska kunna förstå det, medan de övriga inte märker det – framgår av avsnitt A. 4.

Det kan visserligen av somliga anses vara ett tvetydigt uttryckssätt att jag i avsnitt F, nr 8, där jag skriver om goda gärningar, inte uttryckligen förklarar om jag håller mig till Konkordieformeln eller inte, när jag där varnar prästerna för att inte rikta sina predikningar mot goda gärningar.

(Texten fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Johannes Elai Terserus var en av 1600-talets mest namnkunniga svenska teologer. Han var professor i Uppsala innan han utnämndes till biskop i Åbo, i den finska delen av det svenska riket. Hans katekesförklaring väckte häftig strid, eftersom motståndare menade att den avvek från den strikta lutherska ortodoxin och närmade sig så kallad synkretism, alltså en försonligare hållning gentemot andra kristna riktningar.

Konkordieformeln, som nämns i brevet, är en luthersk bekännelseskrift från 1500-talet som skulle säkra läromässig enhet. Att inte tydligt bekänna sig till den kunde i tidens Sverige uppfattas som allvarlig avvikelse, och striden om katekesen ledde till att Terserus så småningom tvingades lämna biskopsstolen i Åbo.

Mottagaren Magnus Gabriel De la Gardie var rikskansler och en av rikets mäktigaste män, känd som beskyddare av lärdom och kultur. Att Terserus vände sig direkt till honom visar hur teologiska strider på denna tid också var högpolitiska angelägenheter, där stöd från rikets ledning kunde avgöra en kyrkomans öde. Brevet publicerades senare i tidningsform som en följetong, vilket förklarar hänvisningen till ett tidigare nummer.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter