Utbrett svedjebruk sägs hämma åkerbruket i Finland

Det finska åkerbrukets hjälp av åkern själv. Fortsättning. (Se nummer 35, sidan 280.)

Himlen får här sällan klarna så länge sommaren varar, på grund av röken från svedjebränningen. Utöver stora rågsvedjor måste man här svedja mark för korn, lin, rovor, bovete med mera – och det gör såväl bönder som torpare, dragoner, soldater, mågar, söner och döttrar, ja till och med inhysta gummor, som alla måste ha sin egen svedjelapp. Tavasternas åkerbruk känner jag inte till, och inte heller deras som bor längre bort; men man har hört att de är mästare i svedjande, vilket gör att åkerbruket måste stanna i uselt skick.

§ 7. Jag vet väl att det jag här anfört inte lär falla alla i smaken, men jag hoppas ändå vinna de förståndigas bifall. Vad är svårare än att kämpa mot inrotade ovanor? Det är detsamma som – (texten fortsätter i ett senare nummer, Reds. anm.)

Finska Åkerbrukets hjelp af Åkern sielf. Fortsättning. (Se N:o 35. sid. 280.

Himmelen får här sällan klarna, så länge sommaren räcker, för swedje-rök skul. Utom stora rågswedjor måste här swedjas til kornland, linland, rofland, bokhwetsland, m. m. och det så wäl af Bönder, som Torpare, Dragoner, Soldater, Mågar, Söner, Döttrar, ja ända til inhyses käringar, som alla måste hafwa sin swedjelapp. Tawastens åkerbruk känner jag icke, ej eller deras som bo längre bort; man har hört at de äro mästare i swedjande, hwaraf Åkerbruket måste stadna i kläperi.

§. 7. Jag wet wäl at detta anförda ej tör wara alla til nöjes, dock hoppas jag winna de förständigas bifall. Hwad är swårare, än fäkta emot inrotade owanor? det är det samma,

[[FORTSÄTTER]]