LÄKAREN. Om blygsamhet.
Jag vet inte hur långt ivern över denna galenskap skulle leda mig, om jag inte samtidigt betänkte att en överdriven blygsamhet verkligen inte är vår tids härskande fel. Man kunde faktiskt snarare skriva en hel bok om de sjukas skamlöshet än ett enda blad om deras överdrivna blygsamhet.
Man kan inte tänka sig någon grovhet så elak att en läkare inte ibland tvingas utstå den, i synnerhet när han kommer till sjuka som i dessa tider är mycket inbilska. Fattigdom och högfärd är vanligen deras karaktärsdrag, och ingenting i en sådan läkarpraktik är besvärligare för en läkare än hans fem sinnen.
Det är sant att en sjuk persons frihet sträcker sig långt, och att läkaren ibland kan hämta upplysningar av den när patienten använder sig av den. Men det är stor skillnad på frihet och ohyfsat beteende – något som hövligt folk alltid vet att iaktta och som bara kan vara okänt för pack. Den skillnaden räknar en del läkare för intet, eftersom de bedömer pengarna de får av en grobian på samma sätt som en romersk kejsare, vilken lade skatt på avträdena (Reds. anm.: syftar sannolikt på kejsar Vespasianus, som beskattade offentliga latriner). Andra läkare däremot, som bättre vet vad deras sjuka är skyldiga dem, släpper aldrig denna skillnad ur sikte, oavsett belöning.
LÄKAREN.
Om Blygsamhet.
Jag wet intet huru långt ifwern öfwer denna galenskapen skulle leda mig, om jag intet tillika besinnade, at en högt drifwen blygsamhet wärkeligen intet är wår tids herrskande fel. Man kunde wärkeligen snarare sammanskrifwa en Bok om de sjukas skamlöshet, än et blad om deras högt drifna blygsamhet. Man kan intet upfinna någon grofhet så arg, som en Läkare icke måste stundom utstå, i synnerhet när han kommer til några sjuka som äro mycket inbilska denna tiden. Fattigdom och högfärd är gemenligen deras Caracter, och ingen ting uti en sådan praxi är beswärligare för en Läkare än deß fem sinnen. Det är sant at en sjuks frihet sträcker sig långt, och at Läkaren deraf kan hämta sig uplysningar stundom, när hans Patient betjenar sig deraf. Men det är stor skilnad på frihet och obeskedlighet, hwilket höfligt Folk altid weta taga i akt, och endast kan wara obekant för pack; en åtskilnad hwilken en del Läkare räkna för intet, så wida de döma om penningarne dem de få af en Grobian, på samma sätt som en Romersk Kejsare, hwilken lade skott på preweten; hwilken dock andra, som bättre weta hwad deras sjuka äro dem skyldige, för ingen belönings skull låta utur agt.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›