Tidningssida ur STOCKHOLMS WECKOBLAD, 1771-09-30
STOCKHOLMS WECKOBLAD • 1771-09-30

Läkare klagar på patienters skamlöshet snarare än blygsamhet

1771Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget▼
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

LÄKAREN. Om blygsamhet.

Jag vet inte hur långt ivern över denna galenskap skulle leda mig, om jag inte samtidigt betänkte att en överdriven blygsamhet verkligen inte är vår tids härskande fel. Man kunde faktiskt snarare skriva en hel bok om de sjukas skamlöshet än ett enda blad om deras överdrivna blygsamhet.

Man kan inte tänka sig någon grovhet så elak att en läkare inte ibland tvingas utstå den, i synnerhet när han kommer till sjuka som i dessa tider är mycket inbilska. Fattigdom och högfärd är vanligen deras karaktärsdrag, och ingenting i en sådan läkarpraktik är besvärligare för en läkare än hans fem sinnen.

Det är sant att en sjuk persons frihet sträcker sig långt, och att läkaren ibland kan hämta upplysningar av den när patienten använder sig av den. Men det är stor skillnad på frihet och ohyfsat beteende – något som hövligt folk alltid vet att iaktta och som bara kan vara okänt för pack. Den skillnaden räknar en del läkare för intet, eftersom de bedömer pengarna de får av en grobian på samma sätt som en romersk kejsare, vilken lade skatt på avträdena (Reds. anm.: syftar sannolikt på kejsar Vespasianus, som beskattade offentliga latriner). Andra läkare däremot, som bättre vet vad deras sjuka är skyldiga dem, släpper aldrig denna skillnad ur sikte, oavsett belöning.

Bakgrund

Under 1700-talet blomstrade i Sverige, liksom i övriga Europa, en genre av moraliska och upplysande tidskrifter som blandade samhällskritik, sedelärande betraktelser och praktiska råd. Texter under rubriker som "Läkaren" hörde till denna tradition, där skribenter i essäform diskuterade hälsa, moral och umgängesvett för en läsande borgerlig publik.

Essän speglar tidens läkaryrke, som ännu saknade den auktoritet och det sociala anseende professionen senare fick. Läkare var ofta beroende av välvilja och betalning från enskilda patienter, och relationen mellan läkare och sjuka var ett återkommande diskussionsämne: hur mycket skulle en läkare tåla av sina patienter, och var gick gränsen mellan patientens berättigade frihet och rent ohyfs?

Anspelningen på den romerske kejsaren som beskattade avträden syftar på Vespasianus (kejsare 69–79 e.Kr.), som införde en skatt på urin från offentliga latriner. Enligt anekdoten försvarade han sig med orden "pecunia non olet" – pengar luktar inte. Skribenten använder liknelsen för att kritisera läkare som tar emot betalning från ohyfsade patienter utan att bry sig om hur de behandlas, i kontrast till kollegor med större självrespekt.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter