Djuriska bad sägs bota gikt och förlamning

Om badens nytta för hälsan.

Bland de så kallade djuriska baden vill jag förbigå dem som garvare använder vid beredningen av sina hudar – med vilka Schröck botat en giktartad förlamning – liksom de uppmjukande baden av trädgårdssnäckor, eftersom de inte är lika omtalade eller allmänt använda som myrbaden. Dessa gör ibland stor nytta vid förlamningar och flygande gikt, och botar de sjuka lika snabbt som badet i dammen Betesda gjorde fordom.

Om denna underbara damm antar professor Richter, på mycket lärda grunder, att den var ett djuriskt bad. Vattnet var troligen en samling av det vatten med vilket många tusen offerdjurs inälvor tvättats i templet, och som leddes till denna damm intill templet. När detta köttaktiga vatten från nyslaktade djur kom i dammen och rördes om för bättre blandning, botade det – så länge det ännu var varmt – lama och förtorkade leder, vilket är en allmän verkan av djuriska bad.

Men eftersom vattnet mycket snart förlorade sin värme och sedan blev kraftlöst och stinkande, upplevde bara de människor någon verkan som allra först steg ned i dammen. Om inte många offer slaktades på en gång kunde vattnets verkan inte vara särskilt betydande; därför var dess kraft inte alltid densamma, utan som Cyrillus skriver störst vid stora högtider, då många offer slaktades.

Vad gäller ängeln som rörde om vattnet menar Hammond att det rörde sig om en tjänare som prästerna sände ut för att visa de sjuka som låg omkring dammen att det nu var dags att gå i vattnet. "Må jag inte vara vid mina sinnen", säger Thomas Bartholinus, "om det ur hela sammanhanget går att utläsa att en verklig ängel omnämns." Dessutom försäkrar Johan Millius att de ställen där ängeln omtalas inte finns i många gamla handskrifter, utan i några grekiska endast är tillskrivna i marginalen.

Jag hänskjuter hela denna fråga dit där de lärda brukar hänskjuta sådant, och rekommenderar dem som önskar vidare upplysning att läsa den berömde professor Richters vackra avhandling "De balneo animali".

LÄKAREN.

Om Baders nytta för hålsan.

Jag wil ibland de djuriske bader förbigå dem, som Garfware bruka wid deras hudars beredande, hwarmed Schröck curerat en Giktaktig lamhet, äfwen de uplenande baderna af Trägårds-snäckor, emedan de icke äro i så allmänt rop eller bruk som Myrbaden, hwilka uti förlamningar och flygande Gikt understundom göra stor tjänst, och åter så hastigt curera de sjuke, som fordom badet i dammen Bethesda. Om denna underbara dammen förmodar Herr Professor Richter af ganska lärda grunder, at den warit et djuriskt bad. Detta wattnet war troligen en samling af det, hwarmed så många tusende offerdjurs inälfwor i Templet blifwit aftwättade, och hwilket man ledde i denna bredewid Templet belägne dammen. Då detta köttaktige wattnet af nyß slagtade kreatur kom i dammen, och til desto bättre blandning blef omrördt, curerade det samma, så länge det ännu war warmt, lama och förtorkade leder, hwilket är en allmän werkan af djuriska bader. Men emedan det mycket snart åter förlorade sin wärma, och sedan blef kraftlöst och stinkande, så funno de människjor allenast werkan deraf, som aldraförst nedstego i dammen. Om intet många offer på en gång blefwo slagtade, kunde werkan af detta wattnet icke wara synnerlig betydande; derföre war deß kraft icke altid lika, utan allenast, som Cyrillus skrifwer, störst wid stora Fester, då många offer blefwo slagtade. Hwad Ängelen beträffade, hwilken omrörde wattnet, så förstår Hammond derunder en betjent, hwilken Prästerna til den ändan utsände, och wisade de omkring liggande sjuke, at det nu wore tid at gå i dammen. Sanus non sim, säger Thomas Bartholinus, si ex toto contextu veri angeli mentio exsculpi poßit. Utom deß försäkrar Johan Millius, at de ställen, hwarest det talas om Ängelen, icke finnes i många gamla Manuscripter, men at de i några Grekiska allenast äro tilskrifne i brädden. Jag hemställer hela denna saken dit hwarest de lärde pläga, nämligen därhän; och recommenderar dem som åstunda widare uplysning häruti, at läsa den berömde Professor Richters sköna afhandling, de balneo animali.