Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1768-09-12
DAGLIGT ALLEHANDA • 1768-09-12

Nya tider för gatlyktornas tändning i Stockholm

1768Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Kungörelse angående tid och timme för tändningen av stadens lyktor, samt hur många dagar de ska hållas lysande under kommande oktober och därpå följande november, december, januari, februari och mars. Utfärdad på Stockholms rådhus den 31 augusti 1768.

Kunglig Majestäts förordning av den 12 januari 1740 om inrättandet av lyktor i Stockholm stadgar i fjärde paragrafen att lyktorna bara behöver lysa under årets mörkaste tid, från det att det blir mörkt på kvällen tills efter midnatt, med undantag för de tider då det är månljust. Eftersom förordningen inte anger exakt när lyktorna ska tändas, och när tändningen ska ställas in med hänsyn till månljuset, har överståthållaren tillsammans med magistraten funnit det nödvändigt att kungöra följande, så att enhetlighet uppnås i hela staden.

Tiderna för lyktornas tändning ska, med hänsyn till dagarnas längd och månljuset, iakttas enligt följande: Alla lyktor hålls lysande från och med den 2 oktober till och med den 19 samma månad, och tänds då klockan 7 på kvällen. Från och med den 30 oktober till och med den 17 november tänds de klockan 6. Från och med den 27 november till och med den 15 december sker tändningen klockan 5. Från och med den 26 december till och med den 30 januari 1769 tänds de klockan 5. Från och med den 24 januari till och med den 11 februari tänds de klockan 6 (Reds. anm.: datumen i originalet överlappar med föregående period, sannolikt tryckfel). Från och med den 22 februari till och med den 11 mars tänds de klockan 7. Från och med den 23 mars till och med den 26 samma månad sker tändningen från klockan halv 8 på kvällen. Under dessa perioder ska lyktorna hållas lysande till efter midnatt, det vill säga till klockan 1. Mellan perioderna, liksom efter den 26 mars, upphör belysningen.

Den som försummar sin skyldighet – antingen att i tid sätta upp lyktor på de av myndigheterna anvisade platserna, att tända dem i rätt tid de angivna dagarna, eller att hålla dem lysande till den föreskrivna tiden – kommer utan invändning eller förskoning att bötfällas: första gången med tio, andra gången med fem och tredje gången med två daler silvermynt, enligt det kungliga brevet av den 5 augusti 1760.

Stadens fiskaler åläggs att, både själva och genom underlydande polisbetjänter och uppsyningsmän, noga övervaka allt som hör till denna inrättning och utan dröjsmål ställa de skyldiga till svars, så att syftet med Kunglig Majestäts förordnande uppfylls och nyttan av belysningen motsvarar den kostnad som läggs på den.

För att ingen ska kunna åberopa okunnighet, och för att den som anmäls för försummelse inte ska kunna ursäkta sig, kommer denna kungörelse att anslås till allmän kännedom på portarna till nya rådhuset vid Riddarhustorget, Castenhofshuset vid Norrmalmstorg och stadshuset vid Södermalmstorg. Stockholms rådhus den 31 augusti 1768.

Bakgrund

Stockholm fick sin första organiserade gatubelysning genom en kunglig förordning 1740, som ålade fastighetsägare att sätta upp och underhålla lyktor på anvisade platser. Belysningen bestod av oljelyktor som krävde manuell tändning varje kväll, vilket gjorde detaljerade scheman nödvändiga.

Eftersom olja var dyr tändes lyktorna bara under årets mörkaste månader, och dessutom gjordes uppehåll under de perioder då fullmånen gav tillräckligt med ljus. Detta system med 'måntabeller' för gatubelysning var vanligt i europeiska städer långt in på 1800-talet, tills gasbelysning gjorde det ekonomiskt möjligt att lysa varje natt.

Överståthållaren var Kunglig Majestäts högste representant i Stockholm och ledde tillsammans med magistraten stadens styre. Efterlevnaden övervakades av stadsfiskaler, gevaldiger (polisbetjänter) och uppsyningsmän, och böterna angavs i daler silvermynt, den tidens gängse myntenhet. Kungörelser anslogs på offentliga byggnader som rådhuset vid Riddarhustorget för att nå allmänheten i en tid då långt ifrån alla läste tidningar.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter