Om Svenska Ordboken av Kungliga sekreteraren Abraham Sahlstedt.
Ordbokens osäkra eller ibland tveksamma utformning kan leda till förvirring, vilket gör att ingen riktigt kan förlita sig på ordbokens svar. Det är svårt att fatta beslut om ordens användning, och flera ord som till exempel 'källs', 'tavla', 'safta', 'sind', 'fisk', 'fara', 'bruk', 'handt', 'hind', 'sofva', 'göra', 'stora', 'ord', 'straks', 'ford' och 'svara' har jag funnit osäkert eller oklart hanterade. Jag har lagt stor uppmärksamhet vid dessa och påpekat grammatiska brister.
Jag har upprepade gånger noterat grammatiska problem och att vokalernas böjning ibland inte är logisk. Det saknas enhetlighet och tydliga regler, och i många fall är ordens stavning och former ofullständigt återgivna eller svårbegripliga att använda.
Ordboken önskar man vore mer fullständig, särskilt i vissa ords skrivsätt och struktur.
När ett ord är återgivet på annat sätt än vi är vana vid, betraktar vi det som tveksamt enligt Schulze (Reds. anm.: sannolikt auktoritet eller författare). I sådana fall måste det anges med särskild markering eller förklaring, annars blir det svårt att tolka korrekt.
De andra särskiljande tecknen i ordboken är inte heller alltid tydliga; mycket verkar förvirrande, och det finns influenser från tyska som gör helheten ännu mindre enhetlig.