STOCKHOLMS WECKOBLAD • 1768-03-19

Bevis at Världom är en sjukdom

1768Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

LÄKAREN

Bevis på att världslig ryktbarhet är en slags sjukdom hos människor. Här följer exempel på händelser där detta har avtagit av sig själv.

Min herre,

När man frågar trötta läkare får man ofta höra, att de enhälligt och oförklarligt intygar sin erfarenhet av det hårda arbetet och de svårigheter som en enda natt kan föra med sig, särskilt när de har upplevt stor press jämfört med andra situationer.

Nu intygar läkare att de har sett en herre, bland många rykten om doktorer, abbedissor och professorer, som bar sig åt på ett sätt som inte särskilt många såg som hedervärt.

De flesta menar att den stora äran tillföll doktorerna, vilket de tillskrev en viss svensk advokat. Den person som skrivit detta hade, enligt egen utsago, prövat sin styrka på gatorna och på kroppen, och berättelser cirkulerade om flera personer som var överens om värdet i deras ambitioner. När de försökte nå ära, blev deras hälsa svag och deras ben likaså, vilket gjorde dem vingliga och osäkra (Reds. anm.: meningens innebörd oklar).

All min hälsa är nu ägnad mörka tankar om detta bekymmer, berättar läkaren.

Det handlar om hur förändring och vandring oförklarligt påverkar människan.

Så snabbt och tydligt! Några säger rakt ut att de övat sig till vansinne – på gator vägledda av sorg och bekymmer.

Sådan är livets konstgjorda särställning (Reds. anm.: tolkning oklar).

Redan nu har lärdomen spruckit och allt är blottat, allvarligt ansedd som sin egen fördärv.

Den som så artigt nämner detta pekar på att resultatet blir därefter – den som aldrig varit helt frisk har upplevt detta och sökt vård.

En professor, som stod med tre par strumpor, kan inte övertyga någon om att han någonsin haft det han säger sig ha och därför undrar man, varför får den store och äldste fler kvällsbesökare än andra?

Bakgrund

Världslig ära och ryktbarhet ansågs under denna tid som både en lockelse och en börda, särskilt bland akademiker, präster, jurister och högt uppsatta inom samhällslivet. Den offentliga diskussionen bland läkare och lärda rörde ofta frågan kring de psykiska och fysiska påfrestningar som följde av att söka ära och erkännande.

Personerna i texten, som advokaten och professorn, speglar tidens typiska representationer av kunskap och social position, där status kunde bli en belastning snarare än en tillgång. Läkare och andra yrkesmän ansågs ofta vara tvungna att balansera sitt yrkesliv mot sin hälsa och sitt anseende, vilket ledde till oro för utbrändhet, psykisk ohälsa och social isolering.

Det akademiska livet var präglat av intensiva krav och tävlan om ära, vilket ofta diskuterades i press och pamfletter som ett slags moralisk eller medicinsk fråga.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter