POSTTIDNINGAR • 1768-03-10

Petersburg, den 9 Februarii

1768Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Sankt Petersburg, 9 februari.

Igår eftermiddag anlände kejsarinnan från Moskva och reste till sitt slott i Tsarskoje Selo, som ligger 26 verst från staden. Idag befann hon sig i staden för att göra några mindre inköp, men planerar att återvända till slottet ikväll.

Det sägs att hennes närvaro på platsen kan leda till att hon befordrar vissa personer i deras tjänster vid kejsarens och kejsarinnans hov, särskilt av kejsarinnan själv. Under deras vänliga sinnelag som de visar gentemot domstolarna genom vänskap ser man att kejsaren och kejsarinnan anstränger sig trots att de inte alltid kan hoppas på framgång, eller förmår åstadkomma allt vad de önskar. Också fortsätter de sina ansträngningar och deras tjänstemän tar på sig många uppgifter i rikets alla myndigheter. (Reds. anm.: Vissa formuleringar i slutet av texten är svårtolkade.)

Bakgrund

Sankt Petersburg var det ryska rikets huvudstad och centralpunkt för politik och hovliv. Tsarskoje Selo, beläget några mil utanför staden, fungerade som kejserligt sommarresidens. Kejsarinnan nämnd i texten avser troligen den ryske kejsarens hustru, med betydande inflytande vid hovet.

Den ryska monarkin styrdes gemensamt av kejsaren och kejsarinnan, vilka ofta utförde statsangelägenheter från olika residens. Att kejsarinnan reste mellan Moskva och Sankt Petersburg visade på hovets rörlighet och den personliga närvarons betydelse för förvaltning och fördelning av tjänster och inflytande. Besök från kejsarinnan kunde innebära möjligheter till befordran för hovets tjänstemän, och markerade särskilda perioder av aktivitet i stadens ämbetsverk.

Relationerna mellan hovet och domstolarna markerade vikten av kunglig välvilja för ämbetsmäns karriärer och den personliga makten i den ryska centralförvaltningen. Händelsen ägde rum under en tid då lojalitet och närhet till makten ofta var avgörande för både karriär och politik.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter