DAGLIGT ALLEHANDA • 1768-03-03

(Sid.) Huru det nu kan vara med dessa Skandinavernes och Resanders Antiquiteter

1768Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Hur det står till med dessa skandinaviska och resande antikviteter, som skrivits, ska ha varit för de som vill belöna sig själva eller andra framstående personer med något av värde. Detta görs utan kritik, eftersom de hos andra kan finna något att beundra och hänge sig åt i en sorts nödvändig glädje, även om de ibland ursäktar det med en oväntad vistelse, vilket är vanligt bland alla resande. Därför ligger grunden för deras påståenden i en viss allmänna föreställning.

Författarna har, enligt vad som sägs, hållit sig till naturens gräns och betraktar nuet, mängden arbete och till och med nöjen, liksom skillnader mellan olika handlingar, med trofasthet och saklig eftertanke, vilket skapar rörelse i sinnet.

Det är tillräckligt – eller felaktigt – att döma utifrån någon sorts ordnings förebild eller liknande, enligt den tro på Jesus som stöttar eller stärker den vise och kloke att synas bland de visa. De menar att deras sida, kanske kallad Sidericus (Reds. anm.: osäker betydelse), ofta blandas ihop med andra och därmed kan sådana original fortfarande förekomma både i Indien och Tyskland.

Det påpekas att innan ryktet sprider sig blir någon lycklig över den variation av böcker som berörts, och det är de mest framgångsrika människorna som svarar/löser detta. Om så är fallet, verkar det som den unga kvinnan (Reds. anm.: osäker referens) gör vad doktorn föreskriver och, enligt recept, har det gott ställt.

Verken har skrivits med omtanke och bjuder på tydlighet, sammanslutna inom sitt område. Det kan sägas med säkerhet, utan tvekan, att deras passion och noggranna beskrivningar är genomtänkta.

Allt detta har hållit sig inom ramarna; avsikten visas av exemplen utan någon förtäckt avsikt.

Bakgrund

Antikviteter och äldre föremål från Skandinavien och andra delar av Europa blev under 1600–1800-talen föremål för stort intresse bland forskare, samlare och resande. Personer med intellektuella och konstnärliga intressen samlade på gamla föremål för att öka förståelsen för nationens och kontinentens historia.

De resande och skribenterna som omnämns syftar på lärda eller nyfikna personer som reste mellan olika länder och beskrev, dokumenterade samt tolkade olika antikviteter. Deras arbete granskades och diskuterades bland samtida och användes för att stärka nationell stolthet eller visa på kulturens kontinuitet.

Platser som Indien och Tyskland nämns som exempel på områden där liknande antikviteter eller originalföremål fortfarande fanns att upptäcka. Samtidens lärda personer använde ofta sina insamlade föremål och skrifter för att debattera vad som kännetecknade äkta och värdefulla antikviteter.

I texten förekommer antydningar till religiös övertygelse och förtroende för vetenskap och läkekonst, vilket speglar tidens blandning av humanistisk lärdom, kristen tro och tidig vetenskap. Hänvisningarna är ibland svårtolkade, men vittnar om en intellektuell strävan efter både insikt och auktoritet i frågor om historia och kultur.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter