Tidningssida ur STOCKHOLMS WECKOBLAD, 1767-09-12
STOCKHOLMS WECKOBLAD • 1767-09-12 · 4 min läsning

Läkare varnar för att flytta in i nybyggda hus

1767Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

LÄKAREN. Hälsoregler för bostadsrummen.

Jag tar detta tillfälle i akt för att besvara ett brev som en person under namnet Agatophilus har skrivit till mig. Han vill veta om man utan skada för hälsan kan flytta in i ett nybyggt hus. Han förmodar att det inte innebär någon större fara att genast flytta in i ett nytt hus. Jag uttalar mig här tvärtemot hans uppfattning. De nyputsade väggarna är fuktiga och avger mycket ånga. Hildenus och flera andra läkare har visat att människor som bott i sådana fuktiga rum har drabbats av en dödlig sömnsjuka. Det är alltså inte alls hälsosamt att flytta in i ett sådant hus.

Men frågan är om en sådan fara på något sätt kan avvärjas eller förebyggas. Om det är oundvikligt att bo i sådana ohälsosamma rum måste man använda allt vad konsten förmår, för att antingen hålla tillbaka de nya väggarnas fuktavdunstning eller minska deras skadliga verkan på kroppen så mycket som möjligt. Det senare gör man på samma sätt som man skyddar sig mot fuktig luft i allmänhet; eftersom jag redan har behandlat detta i avsnittet om hur man förhåller sig i fuktig luft, kan jag nu bara tillägga att man, när man bor i ett nytt hus, har anledning att använda alla goda medel som står till buds – i synnerhet om man ska flytta in i sådana rum inför vintern. Jag känner till människor som på hösten varit tvungna att flytta in i sådana nya rum. De har följt dessa råd och därigenom undgått all sjukdom.

Vad gäller frågan om att hålla tillbaka de nya väggarnas avdunstning har jag funnit ett tämligen trovärdigt råd, som jag dock inte själv prövat, i åttonde stycket av första delen av Der Physicalische und Oeconomische Patriot. Det har alltför mycket att göra med mitt ämne och med medicin för att jag ska utelämna det här:

"Var och en känner till de skadliga verkningar som nyputsade murar orsakar innan de är riktigt torra. Man är rädd för att flytta in i ett nytt hus på grund av dem, och jag tror att man har skäl till det. Erfarenheten lär att en osund fukt avdunstar från de putsade murarna, vilken ofta orsakar sjukdomar, ja livsfara, för dem som oförsiktigt utsätter sig för dess verkningar. Man ser detta på de människor som utför detta arbete: de flesta av dem ser bleka och eländiga ut, och de uppnår sällan hög ålder. Detta är dock inte den enda skada som nya murar orsakar. Deras fukt förstör alla möbler som står mot dem. En ny tapet förstörs helt och faller sönder inom ett år. Jag känner en man vars hela boksamling förstördes eftersom bokhyllorna saknade en skiva på baksidan som skyddade mot väggens fuktavgivning.

Eftersom jag blivit klok av andras skada har jag funderat på ett medel mot detta onda; och då jag inte kunde hoppas på att undanröja orsaken, har jag i stället försökt förebygga verkan. Efter många fåfänga försök har jag äntligen funnit ett medel som avhjälper denna olägenhet. Jag har själv gjort försök med det några gånger och delat med mig av det till andra, som liksom jag funnit sig mycket väl av det. Jag vill dela med mig av det. Man ska se att det är ett medel som är mycket enkelt och lätt att få tag på. Man kokar olja av nötter och stryker den på de nya murarna. Detta görs var fjärde dag, så att murarna blir överstrukna två eller tre gånger, sedan den första strykningen torkat. Därefter målar man väggarna som man vill med oljefärg. Strykningen med den sjudande oljan tränger in och förhindrar helt väggens fuktavgivning, så att den skadliga fukten omöjligen kan tränga igenom utan måste stanna kvar i muren.

Om man bara skulle nöja sig med att måla en sådan mur med oljefärg, utan att först stryka den med nötolja, skulle detta visserligen hålla fukten borta. Men när färgen ligger direkt på muren lägger sig fukten mellan färgen och muren, lossar oljefärgen och gör att den spricker, varefter den till slut faller av i flagor och lämnar fukten fri väg."

Eftersom detta av allt att döma är riktigt, och nyttan så uppenbar, förtjänar det väl att göras känt och prövas. Men man kan möjligen vara osäker på om detta skadar muren, när man på detta sätt hindrar dess torkning, eller åtminstone gör att den går mycket långsamt. Om det inte för mig alltför långt från mitt syfte vill jag helt kort reda ut detta ekonomiska tvivelsmål.

(Fortsättning följer.)

Bakgrund

Under 1700-talet var återkommande hälsospalter, ofta under rubriker som "Läkaren", ett vanligt inslag i svenska tidningar och tidskrifter. De byggde på upplysningstidens idé om att sprida praktisk och medicinsk kunskap till en bredare allmänhet, och läsare kunde skicka in frågor under pseudonym – här under det grekiskklingande namnet Agatophilus, ungefär "vän av det goda".

Oron för nybyggda hus var välgrundad efter tidens förhållanden. Murbruk och kalkputs innehöll stora mängder vatten som kunde ta månader eller år att torka ut, och fuktiga bostäder förknippades med sjukdom långt innan man förstod mekanismerna bakom mögel och dålig inomhusluft. Den åberopade auktoriteten Hildenus syftar sannolikt på den tyske läkaren Wilhelm Fabricius Hildanus (Reds. anm.: identifieringen är inte helt säker), en av tidens mest citerade kirurger och medicinska författare.

Rådet om att stryka väggarna med kokt nötolja är hämtat ur den tyska tidskriften Der Physicalische und Oeconomische Patriot, ett exempel på de ekonomisk-praktiska tidskrifter som spreds över Europa under upplysningen. Torkande oljor, som valnötsolja och linolja, användes länge som grund under oljefärg just för att täta underlaget – en teknik som levde kvar i måleriet in på 1900-talet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter