Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1763-08-04
POSTTIDNINGAR • 1763-08-04

Jordbävning skadar fästningar och sänker fartyg i Donau

1763Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Wien, den 9 juli.

Från Belgrad och Temesvár rapporteras att den senaste kraftiga jordbävningen den 28 juni orsakat vissa skador på fästningsverken där. Vid samma tillfälle har vattnet på några ställen i Donau varit i ovanlig rörelse, och två fartyg lastade med ammunition har sjunkit nedanför Pressburg.

Även här i Österrike kändes skalvet den 28 juni och orsakade en del skador, bland annat i Schönbrunn och Laxenburg. Stadstornet i Hainburg har fått sådan lutning att man befarar att det ska rasa, och man har därför genast börjat riva ner det. I morgon hålls en extraordinär bot- och bönedag för att be om förskoning från ytterligare olyckor.

Det spridda ryktet om att Osmanska riket skulle hysa fientliga avsikter saknar helt grund – åtminstone har inget sådant märkts hittills. Man räknar med att freden utan svårighet kommer att förnyas när de 24 fredsåren löper ut, vilket sker i slutet av augusti. Visserligen har delar av den turkiska milisen samlats på den europeiska sidan, plundrat några byar och begått övergrepp, men folket har drivits till detta av hungersnöd och de många sjukdomarna, omständigheter som därför inte kan sägas förebåda krig.

Nyligen inträffade en mindre sammandrabbning vid den ungerska gränsen nära Belgrad mellan ett där förlagt kejserligt kavalleriregemente och de turkiska gränssoldaterna, men det är ännu okänt vad som gav upphov till den. Här rekryteras nu trupperna, och för detta ändamål har några värvningshus inrättats i förstäderna.

Bakgrund

Rapporten från Wien beskriver följderna av det stora skalv som drabbade Donauområdet den 28 juni, känt som Komárom-jordbävningen, en av de svåraste naturkatastrofer som drabbat regionen. Skalvet kändes över stora delar av Habsburgmonarkin och orsakade skador från Ungern och Banatet till trakterna kring Wien, däribland de kejserliga slotten Schönbrunn och Laxenburg. Att myndigheterna utlyste en särskild bot- och bönedag var ett vanligt sätt att hantera katastrofer i en tid då de ofta tolkades som gudomliga straff.

Texten speglar också den spända men fredliga relationen mellan Habsburgmonarkin och Osmanska riket. Freden i Belgrad, som avslutade det senaste kriget mellan de båda makterna, hade slutits för en period om 24 år, och rapporten diskuterar utsikterna för dess förnyelse. Militärgränsen mellan de två rikena, med kejserliga trupper och turkiska gränssoldater på var sin sida, var en ständig källa till mindre incidenter, som den sammandrabbning vid Belgrad som nämns.

Belgrad tillhörde vid denna tid Osmanska riket, medan Temesvár och Banatet låg under habsburgskt styre. Pressburg, dagens Bratislava, var det habsburgska Ungerns huvudstad.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter