Tidningssida ur STOCKHOLMS WECKOBLAD, 1760-09-20
STOCKHOLMS WECKOBLAD • 1760-09-20

Spilld säd på åkrarna kan ge gratis skörd

1760Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Insänt: Hur man kan ha nytta av den sädesspillning som i år skett på åkrarna vid bärgningen.

Vid årets sädesbärgning har lantbrukarna tyvärr fått erfara att det, i synnerhet på de uppspruckna vete- och rågfälten, blivit kvar så mycket spilld säd att den motsvarar dubbelt utsäde. Detta bekräftas när man jämför årets stubbåkrar med de besådda fälten av samma sädesslag. För att återvinna denna stora förlust för lantmannen vill jag därför välmenande påminna om att varje hemmansbrukare redan nu tidigt borde hägna in och stänga till de vete- och rågfält där mest sådan utfallen säd finns.

Jag är nämligen övertygad om att man vid nästa skörd kommer att få rikligare och kraftigare säd än vad som varit vanligt på samma fält – och detta utan att ha lagt ner något arbete utöver inhägnaden. Man kan förmoda att detta, under Guds välsignelse, kan bli en rik besparing för vårt kära fädernesland på flera tusen tunnor vete och råg, som annars bara äts upp av kreaturen, vilka dessutom denna höst har fullt tillräckligt med bete och foder.

Om någon skulle tro att åkern försvagas av att bära säd två år i rad utan att få vila, så kan man svara att den halmstubb som nu står på den självsådda åkern gödslar säden, och att den stubb som blir kvar till nästa år bereder och gödslar samma åkrar till goda vårfält, om man så vill nästa säsong.

Dessutom kan påminnas om att man, ifall säden fallit ut fläckvis på åkrarna – antingen genom att säden legat ner eller vid uppsättning i skylar – kan ta nytröskad säd, så den på de osådda fläckarna och kratta ner den så gott det går i stubben. Detta kan göras fram till Mikaelidagen, och det besväret lär ingen ångra.

Slutligen påminns om att man, så snart sädens rot är väl tillfrusen, kan släppa små kreatur på säden för avbetning, om den skulle visa sig ha vuxit för tätt.

Eric Urling (På Waxång i Södermanland) (Reds. anm.: ortnamnets exakta stavning och läge är osäkra.)

Bakgrund

I det äldre svenska jordbruket skedde skörden helt för hand med lie och skära, och säden bands i kärvar som torkades i skylar på fälten. Vid hanteringen föll ofta stora mängder korn av axen, särskilt om säden var övermogen eller marken uppsprucken av torka. Denna spillsäd betraktades normalt som förlorad och betades av boskapen, som traditionellt släpptes på stubbåkrarna efter skörden.

Insändarens förslag bygger på att den spillda säden kan gro och ge en ny gröda följande år – så kallad självsådd – om fälten hägnas in så att djuren inte äter upp brodden. Eftersom spillet enligt skribenten motsvarade ett dubbelt utsäde såg han här en möjlighet att spara tusentals tunnor vete och råg åt landet.

Texten speglar också tidens jordbruksdebatt: invändningen att åkern måste vila mellan grödorna hörde samman med de gamla tvåsädes- och tresädessystemen, där en del av jorden alltid låg i träda. Mikaelidagen, den 29 september, var en viktig märkesdag i bondeåret och markerade ofta slutet på höstarbetena. Insändare med praktiska hushållsråd av detta slag var vanliga i 1700-talets svenska press, som gärna spred nyttiga rön till gagn för rikets ekonomi.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter