Insänt: Hur man kan ha nytta av den sädesspillning som i år skett på åkrarna vid bärgningen.
Vid årets sädesbärgning har lantbrukarna tyvärr fått erfara att det, i synnerhet på de uppspruckna vete- och rågfälten, blivit kvar så mycket spilld säd att den motsvarar dubbelt utsäde. Detta bekräftas när man jämför årets stubbåkrar med de besådda fälten av samma sädesslag. För att återvinna denna stora förlust för lantmannen vill jag därför välmenande påminna om att varje hemmansbrukare redan nu tidigt borde hägna in och stänga till de vete- och rågfält där mest sådan utfallen säd finns.
Jag är nämligen övertygad om att man vid nästa skörd kommer att få rikligare och kraftigare säd än vad som varit vanligt på samma fält – och detta utan att ha lagt ner något arbete utöver inhägnaden. Man kan förmoda att detta, under Guds välsignelse, kan bli en rik besparing för vårt kära fädernesland på flera tusen tunnor vete och råg, som annars bara äts upp av kreaturen, vilka dessutom denna höst har fullt tillräckligt med bete och foder.
Om någon skulle tro att åkern försvagas av att bära säd två år i rad utan att få vila, så kan man svara att den halmstubb som nu står på den självsådda åkern gödslar säden, och att den stubb som blir kvar till nästa år bereder och gödslar samma åkrar till goda vårfält, om man så vill nästa säsong.
Dessutom kan påminnas om att man, ifall säden fallit ut fläckvis på åkrarna – antingen genom att säden legat ner eller vid uppsättning i skylar – kan ta nytröskad säd, så den på de osådda fläckarna och kratta ner den så gott det går i stubben. Detta kan göras fram till Mikaelidagen, och det besväret lär ingen ångra.
Slutligen påminns om att man, så snart sädens rot är väl tillfrusen, kan släppa små kreatur på säden för avbetning, om den skulle visa sig ha vuxit för tätt.
Eric Urling (På Waxång i Södermanland) (Reds. anm.: ortnamnets exakta stavning och läge är osäkra.)
Är insändt:
Huru man kan hafwa nytta af den Sädes-spillnig som i år på Åkrarne skedt wid bergningen.
Wid Sädes inbärgning uti detta år, hafwa Landtbrukare beklageligen måst årfara, at i synnerhet på de upsturne hwete och rågland, dubbelt utsäde är qwar blifwit, hwilket besannas, når wi bese stubbgiärdet i år tåfla med sädes giärdet af förenämde sädes wäxter, altså, och til at återwinna denna Landtmannens stora förlust, har jag welat wälment erhindra, om icke något hwar hemmans brukare wille nu tidigt inhägna, och täppa de hwete och rågland, hwarest måst sådan utfallen säd finnes; ty jag är försäkrad, at man nästa skiörd deraf, skal få niuta ymnigare och stridare säd, än wanligit warit på samma sädes fält, och hårpå har man icke nedlagdt minsta arbete, mer än inhägnaden, och det är til förmodande at detta under GUDs wälsignelse, kan blifwa uti wårt kåra fäderneslahd en rik besparing af några tusende tunnors hwete och råg, som eljest blott upätes af kreaturen, hwilka, utom deß uti denna höst hafwa nog tilräckeligit bete och fodring. Om man skulle tro, at åkren förswagas deraf, at han uti 2:ne års tid skal bära säd, och ej få hwila, så swaras, at den halmstubb, som nu står på denna sielfsädda åker, giöder säden och deß åt året qwarlämnade stubb, tilreder och giöder samma åkrar til
skickeliga wåhrland, om man så wil nästa årgång. Häriemte erhindras, at i fall säden wore fläckewis på åkrarna utfallen, antingen af liggande, eller efter skylstäning, så kan man taga ny uttröskad säd, och så sådane osådda fläckar, och kratta ner säden så godt man kan uti stubben, som låter sig göra til Michaeli dag, och detta omak lärer ingen ångra.
Det erindras ock, at så snart denna sädes rot blir wäl tilfrusen, då små kreatur på säden släppes til upätning, derest den skulle finnas wara för tiock wuxen.
Eric Urling. (På Waxång i Södermanland)
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›