Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1760-08-07
POSTTIDNINGAR • 1760-08-07 · 5 min läsning

Ryska armén rapporterar framryckning och strider mot preussarna

1760Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Kejserliga ryska arméns högkvarter, Posen, den 7 juli.

Den 11 juni anlände fältmarskalken greve Saltykov från Petersburg till Marienburg. Följande dag kom generalen greve Fermor dit från Münsterwalde för att avlägga rapport om den armé som anförtrotts honom och samtidigt överlämna befälet över den till fältmarskalken. Samma dag rapporterade generalmajoren greve Tottleben att fienden ryckt ut ur Belgard och den 3:e på morgonen med överlägsen styrka angripit ett kosackregemente som stått posterat i en kedja mellan Kostin och Körlin. Tack vare kosackernas tappra motstånd tvingades fienden dock retirera tillbaka till Körlin och lämna några döda efter sig. När generalmajoren därefter fick underrättelse om att fienden i ännu större antal var på marsch mot de ryska trupperna, tog han med sig översten Lukovkin och två kosackregementen och ryckte ut mot fienden. Efter två timmars skärmytsling tvingades preussarna dra sig tillbaka, sedan de lämnat ett stort antal döda på platsen samt en löjtnant, tio husarer och två jägare som krigsfångar. Den ryska förlusten bestod i två döda och två sårade hästar.

Den 14:e rapporterade greve Tottleben att han, trots att fienden var vida överlägsen i manskap och dessutom starkt förskansad, ändå angripit fiendens förposter och fördrivit dem, sedan tolv preussiska husarer och några grenadjärer stupat och fyra kyrassiärer och dragoner tagits till fånga. På rysk sida blev en sotnik och en kosack skjutna och en häst sårad.

Den 15:e meddelade generalmajoren greve Tottleben att de preussiska generalerna Forcade, Platen och Gragov stod med 12 000 man vid Rügenwalde och Greiffenberg, att de lätta trupperna i den ryska kedjan brett ut sig till Kalisch för att skydda Posen, och att de båda infanteriregementen som stod under hans befäl låg i läger vid Belgard. Från de fientliga förposterna kom sexton överlöpare.

Den 16:e och 17:e förberedde sig armén för vidare marsch.

Den 18:e berättade generalen greve Fermor att han den 15:e kommit till Schwetz och tagit befälet över sin division. Likaså avreste generallöjtnanten greve Rumjantsev till sin division.

Generallöjtnanten greve Tjernysjev rapporterade att han den 13:e låtit sin kår tåga på två skilda vägar och ställt ut sina förposter i Wronki och Schrim. Generalmajor Jeropkin berättade att han med två grenadjärregementen till häst och tre dragonregementen den 14:e marscherat ut ur sina kvarter till den bestämda samlingsplatsen.

Den 19:e inkom rapport från general Rumjantsev om att han anlänt till sin division vid Lucholn och där mött generalmajor Fullerton samt brigadjären Tjerevov med fem regementen och två artilleribrigader. Av de övriga regementen som hörde till hans division hade två varit i Horniz och ett regemente under general Treydens befäl marscherat i förväg.

Den 21:a begav sig fältmarskalken greve Saltykov till Dirschau för att där låta tre gamla kyrassiärregementen mönstras. Dessa utförde alla manövrer och anfall med största skicklighet.

Den 22:a rapporterades från generalen greve Fermor att han den 20:e hållit rastdag med sin division i byn Koronow och den 21:a skulle bryta upp mot Nakel, där han, med hänsyn till den rikliga tillgången på foder, tänkte låta sina trupper invänta tredje divisionen och kavalleriet.

Den 23:e berättade generalmajoren greve Tottleben att han fördrivit general Forcade med dennes 12 000 man från Rügenwalde och inte långt från Greiffenberg utkämpat en skarp strid med honom, varvid preussarna förlorat 152 soldater och en officer i döda. Såväl greve Tottleben som överste Popov, vilken varit utsänd på spaning mot Driesen, hade tagit två löjtnanter och 106 soldater till fånga. På rysk sida blev vid detta tillfälle endast några få sårade. Fienden förföljdes ända till Naugard, varifrån han vänt sig mot Stargard. Ryska förband hade på vägen till sistnämnda stad tagit 141 hästar som skulle föra livsmedel till fienden. Likaså hade major Malama från Gollnow skickat in 150 fat mjöl och 450 fat salt.

Den 24:e begav sig fältmarskalken från Marienburg till Marienwerder och den 26:e till Neuburg, där underrättelse kom från generallöjtnant Tjernysjev om att han med sin kår slagit läger på andra sidan floden Warta. General Browne anlände med andra divisionen till den lilla staden Schnin, varifrån han vidare skulle marschera till Janowiec. Generallöjtnant Rumjantsev rapporterade att han med tredje divisionen anlänt till Schneidemühl.

Den 27:e reste fältmarskalken greve Saltykov från Neuburg till byn Ruleva, där generallöjtnanten furst Volkonskij rapporterade att han den 25:e ryckt ut med tre kyrassiärregementen från Dirschau och marscherat till Stargard, där han mött de tre övriga kyrassiärregementena, och att han med hela kåren, utan rastdag, skulle marschera till Konitz.

Den 28:e kom fältmarskalken till byn Krupotschin, dit generalmajor Jeropkins rapport anlände om att han med fyra dragonregementen kommit till Thorn och där gått över floden Weichsel mot Posen. De båda grenadjärregementena till häst, som lydde under hans befäl, skulle likaså efter några dagar komma till Thorn.

Den 29:e rapporterades från generalmajor Dalke att prins Henrik med sin kår verkligen ryckt fram till Landsberg och slagit läger på båda sidor om floden Warta. Fältmarskalken kom samma dag till byn Munkovorsko och den 30:e till staden Nakel, fyra mil därifrån.

Den 1 juli berättade general Rumjantsev att han med tredje divisionen kommit till Risevof.

Den 2:a, då fältmarskalken kom till Kinz, rapporterades att general Browne den 30:e tågat med andra divisionen till Klezk.

Den 3 juli kom fältmarskalken till Wongrowitz, och det rapporterades att general Fermor marscherat med sin division till Chodschew.

Den 4:e fick fältmarskalken, efter ankomsten till byn Dlugo Goslin, underrättelse från general Browne om att dennes division ryckt fram till byn Narscheva, och att en husarkapten vid Czarnków tagit emot sex preussiska överlöpare.

Den 5:e rapporterade general Browne att han den 3:e anlänt till Posen och låtit sin division rycka in i ett läger nära intill staden.

Generalmajoren greve Tottleben berättade att de preussiska förtrupperna ur Wernerska kåren, som stod vid Neuwedel och Fürstenwalde, visserligen angripit de ryska förposterna vid Kalisch, men att de drivits tillbaka till det fientliga lägret, varvid en preussisk löjtnant och fem husarer togs till fånga. Fienden hade förlorat 21 döda och fört med sig ett ganska stort antal sårade. På rysk sida blev endast en man och fyra hästar sårade.

Samma dag begav sig fältmarskalken från Dlugo Goslin till Posen.

Den 6:e var generalitetet i Posen sysselsatt med olika anordningar och åtgärder för arméns behov.

Den 7:e berättade generalen greve Fermor att han skickat trossen i förväg och att han med regementena i sin division den 1 juli velat bryta upp mot Goraschno, för att ge plats åt tredje divisionen på dess marsch mot Obernicki.

Från förposterna rapporterades att prins Henrik den 5:e fortfarande stod vid Landsberg.

Bakgrund

Rapporten är utfärdad från den ryska arméns högkvarter i Posen (dagens Poznań i Polen) under sjuårskriget, då Ryssland tillsammans med Österrike, Frankrike och Sverige stred mot Preussen under Fredrik den store. Ryska styrkor opererade vid denna tid i Pommern och de polska områdena väster om Weichsel, med sikte på de preussiska kärnprovinserna.

Fältmarskalken greve Pjotr Saltykov var rysk överbefälhavare och hade tagit över kommandot från greve Vilim Fermor, som i rapporten överlämnar befälet och därefter leder en division. Bland de övriga befälhavarna märks generalmajor Gottlob von Tottleben, känd för sina djärva räder med lätta trupper och kosacker, samt Pjotr Rumjantsev och Zachar Tjernysjev, som senare skulle bli några av Rysslands mest framstående fältherrar.

På preussisk sida nämns prins Henrik, Fredrik den stores bror och en av Preussens skickligaste generaler, samt generalerna Forcade och Platen. Rapporten är ett typiskt exempel på tidens officiella krigsbulletiner: dag för dag redovisas marscher, skärmytslingar, fångar och byten, ofta med tonvikt på egna framgångar och små egna förluster. Sådana bulletiner spreds via europeiska tidningar och nådde även svenska läsare, eftersom Sverige själv deltog i kriget mot Preussen i det så kallade Pommerska kriget.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter