Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1757-09-01
POSTTIDNINGAR • 1757-09-01

Själamässa i Wien för stupade soldater

1757Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Wien, den 10 augusti.

I måndags kom kejsarparet tillsammans med hennes kungliga höghet prinsessan Maria Christina hit från Schönbrunn till Augustinernas hovkyrka och deltog i själamässan för alla soldater som stupat i fält. Vid mässan närvarade även det höga generalitetet samt det kavalleri och infanteri som ligger i garnison här i staden, tillsammans med sina officerare.

Rapporterna från den kejserliga armén under prins Karls av Lothringen befäl kommer fortfarande från Klein-Schönau, och de fientliga arméerna står alltjämt vid Bautzen och Weissenberg. Båda sidor har under några dagar varit helt stilla, med undantag för att fienden företagit enstaka furageringar under stark eskort. I de fientliga lägren tilltar dyrtiden och bristen på livsmedel, eftersom våra lätta trupper ständigt bevakar fiendens tillförsel och på alla möjliga sätt skär av den.

Från Konstantinopel rapporteras att Osmanska riket uttryckt särskild glädje över den seger som vunnits på vår sida vid Chotmiz (Reds. anm.: syftar sannolikt på en av de österrikiska segrarna i Böhmen), och att man med anledning av detta anordnat allmänna glädjeyttringar och avlossat kanonerna på stadsmurarna.

Bakgrund

Rapporten speglar läget under sjuårskriget (1756–1763), då Österrike under kejsarinnan Maria Teresia låg i krig med Preussen under Fredrik den store. Prins Karl av Lothringen, kejsarinnans svåger, förde befäl över den kejserliga huvudarmén och opererade i gränstrakterna mellan Böhmen, Sachsen och Lausitz, där orterna Bautzen och Weissenberg ligger.

Krigföringen präglades av långa perioder av stillestånd, där kampen om försörjningslinjer var avgörande. Österrikes lätta trupper, ofta ungerska husarer och kroatiska förband, var kända för att störa fiendens underhåll och furagering, vilket kunde tvinga en armé till reträtt utan större slag.

Att Osmanska riket, här kallat Ottomanska porten, gladde sig åt en österrikisk seger och firade med kanonsalut i Konstantinopel var en diplomatisk gest av betydelse, eftersom relationerna mellan Wien och Konstantinopel historiskt varit fientliga. Själamässan i Augustinerkyrkan i Wien, habsburgarnas hovkyrka, visar hur krigets förluster också uppmärksammades ceremoniellt vid hovet, med prinsessan Maria Christina, en av Maria Teresias döttrar, bland deltagarna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter