Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1756-09-02
POSTTIDNINGAR • 1756-09-02

Storbrand i Konstantinopel ödelade tusentals hus

1756Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Konstantinopel, den 17 juni.

Den 5:e i förra månaden klockan 11 på kvällen utbröt en eldsvåda hos en färgare som höll på att koka olja för att bereda sina färger. Under natten spred sig elden mycket snabbt och kunde inte släckas förrän efter 36 timmar. Vid branden brann 12 000 till 15 000 hus ner och något över 1 000 människor omkom.

Storvesiren, som gjorde allt som stod i hans makt för att dämpa elden, märkte att illasinnade personer i hemlighet försökte sprida branden ytterligare. Trots den allmänna förvirringen lät han gripa omkring 300 av dessa mordbrännare, vilka efter brandens slut ströps och kastades i havet.

Skadan som branden orsakat är närmast obeskrivlig, och den känns desto svårare eftersom pesten fortfarande härjar kraftigt. De utländska ministrarna har i samband med detta övergivit sina hus i Pera och vistas nu i byn Belgrad, tre mil från staden.

Janitsjarernas aga har avsatts sedan kåren blivit missnöjd med honom. Men för att det inte skulle se ut som att han fallit i onåd har sultanen utnämnt honom till pascha av tre hästsvansar i Konya (Reds. anm.: i originalet "Cogna").

Bakgrund

Konstantinopel, dagens Istanbul, var huvudstad i Osmanska riket och en av världens största städer. Staden drabbades regelbundet av förödande bränder, eftersom bebyggelsen till stor del bestod av tätt sammanbyggda trähus. Storbränder som ödelade tiotusentals byggnader var inte ovanliga, och myndigheterna misstänkte ofta att mordbrännare utnyttjade kaoset för plundring eller för att sprida elden vidare, vilket ledde till summariska avrättningar.

Storvesiren var sultanens högste ämbetsman och ansvarade i praktiken för rikets styrelse, inklusive ordningen i huvudstaden. Janitsjarerna var sultanens elitinfanteri, en mäktig och ofta upprorisk kår vars missnöje kunde tvinga fram avsättningar av befälhavare. Titeln "pascha av tre hästsvansar" var den högsta pascharangen; antalet hästsvansar på ståndaren markerade innehavarens värdighet. Att den avsatte agan fick en sådan post i Konya i Anatolien var ett sätt att avlägsna honom från huvudstaden utan att öppet förnedra honom.

Pera var det distrikt norr om Gyllene hornet där de europeiska ländernas sändebud hade sina residens. Byn Belgrad (Belgrad-skogen) utanför staden användes ofta som tillflyktsort av diplomater vid pestutbrott och andra faror. Pesten återkom regelbundet till Konstantinopel och förvärrade ofta följderna av stadens katastrofer.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter