Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1754-09-26
POSTTIDNINGAR • 1754-09-26

Parlamentet i Paris trotsar kungen inför uppehållet

1754Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget▼
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris, den 9 september.

Parlamentets underdåniga skrivelse med anledning av kungens öppna brev, som registrerades den 5 denna månad, innehöll att parlamentet inte kunde godta påståendet i brevet om att det skulle ha försummat sitt ämbete. Under de rådande omständigheterna hade parlamentet inte kunnat undgå att låta alla enskilda ärenden vila och i stället enbart ägna sig åt de allmänna, och i detta hade parlamentet inte handlat på annat sätt än i enlighet med sin ämbetsplikt och sin dyra ed.

Dessutom beslutade denna domstol att en underdånig framställning skulle göras till kungen om följande: 1) att förskingrandet av parlamentets ledamöter (Reds. anm.: att de skickats bort eller förvisats till olika platser) har gett ett skadligt exempel, rubbat rikets grundlagar och varit en källa till elände bland undersåtarna; 2) hur nödvändigt det är att kungen inte vägrar att lyssna på parlamentets framställningar enbart på den grunden att Hans Majestät redan känner till de ämnen som kan komma att beröras i dem.

Den 6 september ägnade sig parlamentet åt att utse de ledamöter som ska utgöra den så kallade vakanskammaren, vilken som brukligt kommer att skipa rätt under parlamentets ledighet. Därefter skickades genast de så kallade Gens du Roi (Reds. anm.: kungens juridiska ombud vid parlamentet) för att begära en dag för framförandet av ovannämnda framställningar. De återkom mot kvällen med beskedet att Hans Majestät bestämt följande dag för att ta emot deputationen.

Till följd av detta valdes 42 ledamöter som tillsammans med förste presidenten begav sig till Versailles. Sedan Hans Majestät hört deputationens anförande gav han det skriftliga svar som samma dag klockan sju på kvällen överlämnades till parlamentet. Svaret innehöll att Hans Majestät gjort allt det han funnit gott och trott nödvändigt för att återställa lugnet och skipa rättvisa bland sina undersåtar, samt att Hans Majestät förnyade sin befallning till parlamentet att i allt rätta sig efter hans nådiga vilja, vars syfte är att upprätthålla rikets lagar utan att åsidosätta den vördnad man är skyldig religionen.

Eftersom detta var den sista sammanträdesdagen före vakanstiden skildes domstolen åt, och den kommer inte att samlas igen förrän vakanstiden är över.

Bakgrund

Parlamentet i Paris var under det franska enväldet inte ett folkvalt parlament i modern mening utan rikets högsta domstol. Det hade dock en viktig politisk roll: kungliga påbud måste registreras av parlamentet för att få laga kraft, och domstolen kunde göra så kallade remonstranser, formella invändningar och framställningar till kungen.

Under 1700-talet uppstod upprepade och allt skarpare konflikter mellan de franska kungarna och parlamenten. Kungamakten svarade ibland med att förvisa motsträviga ledamöter till landsorten, något som texten tycks syfta på när den talar om ledamöternas 'kringspridande' som ett brott mot rikets grundlagar. Parlamentet hävdade att det bara fullgjort sin ämbetsplikt, medan kungen anklagade det för att ha försummat rättskipningen genom att prioritera politiska frågor.

Gens du Roi var kungens juridiska ombud vid parlamentet, som förmedlade kontakterna med hovet i Versailles. Vakanskammaren (chambre des vacations) var en mindre avdelning som skötte den löpande rättskipningen under parlamentets sommaruppehåll. Hänvisningen till religionen antyder att striden hade koppling till de religiösa konflikter, bland annat kring jansenismen, som präglade förhållandet mellan kungamakt, kyrka och parlament i Frankrike under denna epok. Dessa maktkamper undergrävde på sikt kungadömets auktoritet och brukar ses som en av bakgrunderna till franska revolutionen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter