Sardinien och Genève sluter fördrag om nya gränser

Fördraget mellan Hans Kungl. Maj:t av Sardinien och republiken Genève, som undertecknades den 3 juni och som den 18 samma månad slutgiltigt stadfästes genom utväxling av båda sidors ratifikationer, har följande innehåll.

De sedan lång tid pågående tvisterna mellan Savojen och Genève har gett flera vänskapligt sinnade makter, i synnerhet de aktade kantonerna Zürich och Bern, anledning att uttrycka sin uppriktiga önskan att se konflikterna lösta genom en så gagnelig överenskommelse att varje frö till framtida oenighet kvävs och utrotas. Kungen har därför godkänt att förhandlingar hålls om den plan som kantonerna föreslagit, och behörigt befullmäktigade kommissarier från båda sidor har fastställt följande artiklar.

Artikel I. För att undanröja alla svårigheter och tvivel som hittills rått om Genèves överhöghet i områdena Ternier och Gaillard med underlydande länegods, ska en tydlig gränsdragning fastställas genom såväl delning som byte av mark, på det sätt och de villkor som avtalats.

Artikel II. Det så kallade banlieue-området, stadens fredsområde, som hittills sträckt sig fram mot trakten av Gaillard och avgränsats av bäcken Seyme (Reds. anm.: namnet osäkert i originalet) från dess utlopp i floden Arve, ska framgent sträcka sig till bron Bochet. Därifrån markeras gränslinjen genom området Miolans och vidare till sjökanten, helt i enlighet med den topografiska gränsuppmätning som båda parters fullmäktige erkänt och som utgör en särskild del av detta fördrag.

Artikel III. Byarna Gy och Sionnet ska, tillsammans med de marker som utmärkts på planen och närmare beskrivs i den skriftliga handling som hör till planen, förenas med jurisdiktionen och domvärjot i Jussy, med alla dess tillhörigheter.

Artikel IV. Vid trakten av Ternier avstår kungen till staden och republiken Genève hela det område som hittills tillhört honom vid vänstra stranden av floden Arve, på det sätt som visas i planen. Där skiljs alla gårdar och utmarker i Carouge från den savojiska sidan genom en gränslinje som dras från flodens strand in mot landsvägen som leder till Crêt des Monts. Denna väg ska genast tjäna som gränsmärke, och därifrån dras en rät linje till Rhône mellan La Bâtie och Saint-Georges, vilket närmare förklaras i den skriftliga handlingen. Som villkor gäller dock att alla byggnader i trakten – med undantag för det enda huvudvakthus som uppförts vid änden av bron över Arve – ska rivas, liksom husen och hemmanen i och omkring Vernets, på Genèves bekostnad och inom ett år, och marken jämnas ut; ingen byggnad får någonsin uppföras där igen.

Artikel V. Republiken ska därutöver behålla de små städerna eller ansenliga byarna Cartigny, Petite Grave, Épeisses och Passeiry med deras utmarker och ägor, från den stora landsvägen mot Chancy fram till Rhône.

Artikel VI. Kungen avstår i gengäld, för sig och alla sina efterträdare, till republiken Genève all överhetsmakt samt andra fri- och rättigheter som annars skulle kunna tillkomma hans krona, till evig egendom och besittning, utan något undantag eller förbehåll.

Artikel VII. Republiken överlämnar på samma sätt till kungen och hans efterträdare, utan inskränkning, alla rättigheter som kan tillkomma henne utanför de nämnda gränserna och distrikten, såväl i de omtalade fogderierna och häraderna som i själva hertigdömet Savojen. Förbehåll görs dock för orterna Chancy och Avully samt jurisdiktionen och domsätet i Jussy. Därifrån ska, alltjämt beroende av kungens välvilja, markerna och jordagodsen i orterna Étoles och Grange Veigny (Reds. anm.: ortnamnen osäkra i originalet) tills vidare avskiljas fram till Nant de Juerrant, för att under tiden utgöra gränsområde för jurisdiktionen mot Chablais. Utstakningen av dessa förbehållna områden ska snarast genomföras av skickliga ämbetsmän genom båda sidors kommissarier, för granskning och bekräftelse av båda regeringarna.

Artikel VIII. I de överlåtelser som nämnts ovan ska också oåterkalleligen ingå alla rättigheter för staden och republiken, under vilken titel och vilket namn de än må finnas, i de landskap som genom detta fördrag tillfaller henne, jämte alla slags domsäten, länegods, tiondeavgifter samt alla andra offentliga skatter och inkomster, med mera, enligt vad som avtalats i den särskilda skriftliga förteckningen.

Artikel IX. Alla landsvägar, gångvägar, stigar, åar och broar som enligt den nuvarande regleringen ligger närmast gränsen ska helt lyda under kungens oinskränkta välde.

Artikel X. Kungen ska vid utväxlingen av ratifikationerna av detta fördrag låta överlämna till republiken ett formellt intyg om avträdet av läne- och jordagodsen, tionderättigheten och liknande inkomster, samt vad som i övrigt härrör från Sankt Mauritius- och Lazarusorden liksom från Johanniterkommenderiet i Genève och dess jordskiften, vilket närmare ska behandlas i den nämnda särskilda handlingen.

Artikel XI. Alla dokument, jorde- och räntoböcker samt andra offentliga handlingar som rör de områden som parterna bytt och avträtt till varandra ska så snart det över huvud taget är möjligt redligt överlämnas, tillsammans med de skrifter som på ett eller annat sätt rör kungens undersåtar.

Artikel XII. Invånarna i de orter som båda sidor avträtt ska under tjugofem års tid, liksom tidigare, få fritt utöva sin gudstjänst i näraliggande kyrkor. Även prosteriet Bossey med dess tillhörigheter och de församlingsbor som bekänner sig till den protestantiska religionen, fram till trakten av Salève, får under denna tid för bekvämlighets skull nyttja denna rätt. Invånarna ska under hela den avtalade tiden ha frihet att med sina tillhörigheter och sin egendom, samt värdet av sina gods om de haft tillfälle att sälja dem, flytta vart de vill. Om de inte lyckats sälja, får de även efter den nämnda tidsfristen låta nyttja och bruka sina ägor, dock endast genom mer förmögna personer som tillhör den religion som är vedertagen i respektive utbytt landskap.

Slutet av fördraget följer i nästa vecka.

Öfwerenskommelse-Fördraget emellan Hans Kongl. Maj:t af Sardinien och Republiquen Geneve eller Genf, hwilcket den 3 sidstledne Junii blifwit undertecknat och den 18 i samma Månad, medelst ömse sidors Ratificationers Utwäxling, fulleligen stadfästat, är af nedanstående Innehåld:

Sedan de, från långlig tid, emellan Savoyen och Genf påstådde Twister gifwit åtskillige Wänskaps Mackter och i synnerhet de Loflige Cantonerne Zurich och Bern anledning, at betyga deras upricktiga Åtrå til at se slike Irringar afhulpne genom en så hälsosam Författning, hwarmedelst alt Skiljeacktighets Frö och Ogräs måtte hädanefter qwäfwias och utrotas; Hans Maj:t jemwäl godtfunnit, at låta öfwer deße Afsickter och den dertil af ofwannemde Cantoner föreslagne Plan anställa Wederhörige Conferencer och Rådplägningar; Så hafwa underskrefne, å ena och andra Sidans wägnar, behörigen Autoriserade och befullmäcktigade Commissarier, i Kraft och Förmågo af Deras med och emellan hwarannan utbytte och tilstälte Fullmackter, beramat och faststält efterföljande Articlar.

Art. I. At afstyra alle Swårigheter och Twifwelsmål, som härtils upäggats om Belägenheten af Genfs Herradöme och Öfwerwälde i Länderierne Tarnier och Galliard med därunder

under lydande Låne-Gods; skall så wäl, medelst Fördelning som genom Utbytande, Wägen därtil utstakas för en Rämäres Skildnad, på sätt och wis samt med de Wilckor, som aftalte blifwit.

II. Den så kallade Banlieue eller Burgfreds Ägendomen, in til Negden af Gaillard skall, såsom härtils inskränckt emellan In-Siden Seme från des Inlopp i Elfwen Arve, framgient sträcka sig til Bryggan Bochet; Hwadan följeackteligen utmärckes Sträk-Wägen åt och genom Landet Miolans och så widare til Sid-Kandten, aldeles enligit Topographiske af begge Höge delarnes Fullmäcktige erkände Rågångs Afmätningen, som äfwen utmärcker en synnerlig del af detta Förbundet.

III. Byalagen Gi och Sionnet skole tillika med de på denne Plan utmärckte och ännu omständeligare uti den på nyßnemde Plan sig åberopande skriftelige Afhandling upتecknade Lands-Ägor förenas med Jurisdictionen och Domwäldet af Jussy, med alle Des Tilhörigheter.

IV. Wid Sidan och Lands-Engden af Ternier afstår Hans Maj:t til Staden och Republiquen Genf hela des härtils wid Wänstra Stranden och Floden Arve tilhörige Länderie, på det i merbemelte Plan afskildrade Sättet, som söndrar från Savoyske Sidan alle Gårdar och Utmarcker af Carrouge, genom en från Stranderne af berörde Flod in åt den til Crest des Monts ledande Landswägen upförd Skilje-Linie; Skolandes samma Wäg gienast tiena och lända til Gräntze-Märcke, och därifrån dragas en rät Linie in til Rhone emellan la Bathie och St. George; Hwilcket alt omständeligare kommer uti skriftelige Upsätningen at förklaras, med Wilckor och förbehåld likwäl, at undantagande det enda wid Ändan af Bryggan öfwer Arve-Elfwen inrättade Hufwud-Wackhäldnings Huset, skola alle i samma Negd befindtelige Åbyggnader nederbrytas så wäl som Husen och Hemmanen å Lands Trackten af och omkring Vernets, på Genfs Herra-Wäldes Omkostnad, inom et Års Förlopp, och jemnas lika med släta Märcken, utan at därå någonsin åter må anställas ringaste Hus-Byggnad.

V. Republiquen kommer likwäl därwid at ännu widare behålla små Städerne eller ansenlige Byarne Cartigny, Petite grave, Epaises och Passeyry med deras Utmarcker och Lands-Ägor alt ifrån den åt Cchancy belägne stora Lands-Wägen in til förr omtalte Rhone.

VI. Hans Maj:t afstår däremot, för Sig samt alle och hwarje Des Efterträdare, til Republiquen Genf hwarjehanda Öfwerhets Mackt samt andre Fri- och Rättigheter, som eljest kunde Des Crona underlyda, til ewärdelig Ägendom och Besitning, utan något Undantag eller Förbehåld.

VII. Bemelte Republique öfwerlemnar likaledes til Hans Maj:t och Des Efterträdare, utan Inskränkning, alle Rättigheter, som Högstdensamme måtte tilböra, utom ofwannemde Gräntzor och Districter, så wäl i besagde Baillager och Härader, som uti sielfwa Hertigedömet Savoyen; med Förbehåld likwäl om Orterne Chancy och Avully samt Lagsagun och Dom-Sätet i Jussy, hwarifrån, såsom ännu beroende på Hans Maj:ts ynnest, Lands-Ägorne och Jorda-Godsen af Orterne Etoles och Grange Veigny skole in til Nant de Juerrant, tils widare, åtskiljas, at imedlertid lända til Gräntz Ort af Jurisdictionen åt Chablais Lands Sida; så at ock Utstakningen af deslikes förbehåldne Länderier måtte genom begge Sidors Commissariers försorg, af wederbörande skickelige Embetesmänner, fordersammast företagas til wederbörlig Skärskådan och bekräftelse hos begge Sidors Regering.

VIII. Bland och under de i förestående Mål inbegrepne Cessioner och Afstånd, skole också Rättigheterne för oftanemde Stad och Republique oryggeligen inbegripas, under hwad Titul och Namn de ock finnas måge i de Landskaper, som Densamme, medelst detta Fördrag hemfalla, jemte hwarjehanda Dom-Säten, Läne-Gods, Tionde-Afgift samt alle andre slags Almännelige Utskylder och Intäckter, med mera, som i särskilte skriftelige Föreckningen aftalt blifwit.

IX. Alle Landswägar, Giengångar, Fötstigar, Åar och Bryggor eller Broar, hwilcka, efter närwarande Regulering och Rätte-Snöre, såsom Gräntzen närmast belägne och derfö-

re kunna skattas, skole aldeles lyda under Hans Maj:ts oinskränkte Wålde.

X. Konungen wil, wid Utwäxlingen af Ratificationerne öfwer närwarande Tractat, låta tilställa Republiquen en ordentelig Betygelse angående Afträdet på Läne- och Jorda-Godsen, Tionde Rättigheten och flere deslikes Inkomster, med hwad eljest härflyter af de Hel. Mauritii och Lazari Orden så wäl som ifrån Commenderiet af S. Johannes uti Genf och Des Lands Skiften, hwarom uti berörde särskilte Utlåtelse närmare skall afhandlas.

XI. Alle Documenter, Län- och Ränte-Böcker med flere deslikes allmännelige Handlingar, som angå de af begge Höge Delarne til hwarannan utbytte och afstådde Delar, böra så snart giörligheten någonsin medgifwer, til hwarannan redeligen inhändigas, jemte de Skrifter, som eljest i en eller annor måtto, finnes angå och röra Hans Maj:ts Undersåtare.

XII. Inwånarne uti begge Höge Sidors afträdde Orter skole, under tiugufem Års tid, äfwen som tilförene, niuta deras fria Gudstiensts Öfning i Nabolige Templer och Kyrckior, och må jemwäl Probsteriet Bossey med des Tilhörigheter och Åhörare, som bekiänna sig til Protestantiske Religionen intil Engden af Saleve, under bemälte Tidehwarf och Rådrum, för desto bättre beqwämlighet skull, sig deraf betiena. Deße Inwånare skole äfwen under hela den föreskrefne och Aftalte Tiden niuta Frihet, at med deras Effecter och Ägodelar samt öfrige Godsens Wärde, i fall de haft tilfälle alt sådant at föryttra, begifwa sig dädan, hwarthän dem hälst lyster, men, i brist deraf, må dem ock wara tillåtit, at efter ofwannemde Åra-Förlopp, låta nyttia och bruka deras Ägor, allenast sådant skier af de förmögnare Personer, som äro enahanda och den i hwarje nu omwäxlat Landskap wedertagne Religionen tilgifne.

Slutet häraf följer i nästa Wecka.