Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1754-07-25
POSTTIDNINGAR • 1754-07-25

Kejsarinnans kyrkogång firas med omfattande utnämningar i Wien

1754Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Wien, den 3 juli.

Den 29 förra månaden genomförde Hennes Majestät kejsarinnan-drottningen sin kyrkogång, med anledning av vilken såväl inhemska som utländska ministrar infann sig på Schönbrunn i stor gala för att framföra sina lyckönskningar.

Samma dag befordrades många framstående ämbetsmän: fursten av Schwarzenberg till överste hovmarskalk, baron von Hagen till vicepresident vid rikshovrätten, samt grevarna Hatzfeld, Sternberg, Pachta, Attemis, Rottulinsky, Wockaun, Clerici, Lulini och Breuner till geheimeråd. Vidare utnämndes prinsen av Ligne, hertigen av Sachsen-Gotha, greve Wenzel Wallis, greve Chanclos, baron Molcke, greve Gaisrugg, greve Salabourg, baron Damniz, prinsarna av Salm och Birkenfeld, greve Broune, markis de Botta, grevarna Doun och Guadagni samt Carl Palffy, Linden och Pallavicini till generalfältmarskalkar. Dessutom utnämndes 46 personer till generalfälttygmästare och generaler av kavalleriet, 34 till generallöjtnanter, 77 till verkliga och 11 till titulära kammarherrar.

Deras Majestäter har tilldelat general Vied i Italien det infanteriregemente som blivit ledigt genom general baron Schertsers död. I går begav sig båda Deras Majestäter från Schönbrunn till jesuiternas professhus här i staden och deltog i gudstjänsten.

I fredags anlände en kurir till den ryske kejserlige ambassadören här, greve Keyserling, med Sankt Andreas-ordens tecken till honom.

Enligt en nyligen utgiven tryckt förteckning består Deras Kejserliga och Kungliga Majestäters krigsmakt för närvarande av 55 infanteriregementen, 18 kyrassiärregementen, 12 dragon- och 10 husarregementen, 4 Karlstadt- och 2 Varaždinregementen, 3 slavonska infanteriregementen och ett slavonskt husarregemente samt 3 banal- och kroatiska regementen – sammanlagt 110 regementen.

Bakgrund

Rapporten kommer från det habsburgska hovet i Wien, där kejsarinnan Maria Teresia regerade över den österrikiska monarkin. Med "kejsarinnan-drottningen" avses just henne – hon var bland annat drottning av Ungern och Böhmen samt kejsarinna genom sin make Frans I. Kyrkogång var en religiös ceremoni där en kvinna efter en förlossning högtidligt återvände till kyrkan, och vid hovet blev den ett tillfälle för offentliga hyllningar och nådebevis, som de många utnämningarna som nämns i texten.

Schönbrunn var det kejserliga sommarresidenset utanför Wien, medan jesuiternas professhus låg inne i staden. Utnämningarna omfattar flera av tidens mest kända adelssläkter i habsburgsk tjänst, som Schwarzenberg, Palffy och Wallis, samt militärer som greve Daun (här stavat "Doun"), en av Österrikes främsta fältherrar.

Den ryske ambassadören greve Keyserling mottog Sankt Andreas-orden, Rysslands förnämsta orden, vilket speglar de nära förbindelserna mellan Wien och S:t Petersburg vid denna tid. Uppgifterna om arméns 110 regementen, inklusive gränsregementen från Karlstadt, Varaždin, Slavonien och Kroatien, visar den habsburgska militärgränsens betydelse – ett system av militärt organiserade gränsområden mot Osmanska riket.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter