Tidningssida ur ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE, 1754-07-08
ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE • 1754-07-08

Bayern skärper gränskontroll: guld och silver måste deklareras

1754Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Fortsättningen av den kurfurstliga bayerska förordningen om utländska myntslag.

1) Alla resande personer av båda könen – oavsett om de är förnäma eller av enklare stånd, tillhörande det andliga eller världsliga ståndet – som för med sig guld- eller silverpengar in i eller ut ur landet, till eller från utländska orter, får inte neka eller vägra att ärligt uppge dessa vid de kurfurstliga gräns-, tull- och acciskamrarna. De ska även låta sitt bagage och sina trossvagnar visiteras. Den som bryter mot detta straffas med att kapitalet och dess värde konfiskeras, eller nekas – vid trots och motsägelse – fri och obehindrad vidare resa.

Vid gränsorterna ska de kurfurstliga tulltjänstemännen och övriga berörda ha noggrann tillsyn och uppsikt över vilka slags pengar som förs in och ut med egna lastvagnar, landkuskar, forkarlar och allmogens kärror, liksom med post- och andra lastade hyrvagnar.

Detta ska även gälla ridande kurirer eller andra personer som reser till häst i egna ärenden. Deras låsta väskor, vattensäckar (Reds. anm.: troligen packsäckar, s.k. våtsäckar), hopbundna kappsäckar, stora paket, brev- och andra buntar ska kunna granskas, och granskningen får inte vägras av någon, vem det än må vara, om personen vill åtnjuta fri in- och utresa. Dock bör vederbörande ämbetsmän och tjänstemän där- (Reds. anm.: texten avbryts här; fortsättningen saknas.)

Bakgrund

Kurfurstendömet Bayern var en av de mäktigaste staterna inom det tysk-romerska riket och styrdes av en kurfurste med långtgående befogenheter att reglera handel, tull och penningväsende inom sitt territorium. Förordningen som texten återger är ett exempel på tidens merkantilistiska ekonomiska politik, där staten aktivt försökte kontrollera flödet av ädelmetaller över gränserna.

Under denna epok rådde stor oreda på den europeiska myntmarknaden. Det tysk-romerska riket bestod av hundratals stater med egna mynträttigheter, vilket ledde till att undermåliga eller falska mynt lätt kunde spridas mellan territorierna. Många furstendömen utfärdade därför förordningar mot 'främmande myntslag' för att skydda den egna valutan och hindra att fullvärdiga guld- och silvermynt fördes ut ur landet medan sämre mynt fördes in.

De gräns-, tull- och acciskamrar som nämns var statliga kontrollstationer där varor och pengar deklarerades och beskattades. Accis var en konsumtions- eller varuskatt. Att förordningen omfattade alla samhällsklasser – från adel och präster till allmoge – visar hur allvarligt myndigheterna såg på myntsmuggling.

Texten är sannolikt hämtad ur en svensk tidning som återgav utländska nyheter och officiella kungörelser, vilket var vanligt i den tidiga svenska pressen. Att även postvagnar, kurirer och ridande resenärer omfattades av visitationsplikten understryker att kontrollen skulle vara heltäckande, utan undantag för stånd eller ärende.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter