Tidningssida ur STOCKHOLMS WECKOBLAD, 1754-07-06
STOCKHOLMS WECKOBLAD • 1754-07-06

Salvia och rosmarin trivs i svenska trädgårdar

1754Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Avslutning om salvia

De två arter av salvia som nämndes i förra veckans blad, på apoteken kallade Horminum och Sclarea, kan lika väl som den första arten, tysk salvia, odlas och skötas i trädgårdar här i Sverige. De tål vårt klimat lika bra, och Sclarea har dessutom samma egenskaper och verkan, fast den är något starkare. I Tyskland lägger man den i drycker, eftersom den är stärkande och uppiggande. I England har man för vana att lägga de färska bladen i munkar och pannkakor, vilket där betraktas som en delikatess bland de förnämare.

Eftersom nästan ingenting undgår att missbrukas gäller det också denna ört. De som vill förvandla franskt vin till moselvin tar fläderblommor och örten av denna Sclarea och lägger dem i det franska vinet.

Rosmarin. På franska rômarin.

Denna hör likaså till den andra gruppen. När det gäller blomman liknar den mycket den nyss nämnda salvian, men skiljs från den och de andra i samma grupp genom att kronbrämets övre flik är kluven och ståndarna är enkla, långa och något krökta.

Av denna finns endast en enda art, vars rätta hemvist är Spanien, Narbonne i Frankrike och Galileen i det förlovade landet. I Linnés Species Plantarum kallas den Rosmarinus officinalis, men på apoteken Rosmarinus hortensis för att skilja den från Rosmarinus sylvestris, som egentligen heter Ledum – på svenska skvattram, skvåkra och lummer. Den senare hör till den tionde gruppen och har ingen likhet med denna vad gäller blomman.

Rosmarin odlas och sköts allmänt i våra trädgårdar, särskilt för köksbruk, som våra kvinnor vet att använda på bästa sätt vid olika tillfällen. Den skulle mycket väl kunna stå ute över vintern hos oss, om den inte vore så pass ömtålig, förutsatt att den täcks. Av rosmarin bereds på apoteken de så kallade konserverna och det ungerska drottningvattnet, som så många har prövat och funnit att det i hög grad stärker huvudet. En sup drottningvatten brukar ge god lindring vid moderpassion (Reds. anm.: sannolikt någon form av underlivs- eller nervbesvär hos kvinnor). Mot gikt och förlamning i lederna har öl med rosmarin också gjort god verkan. Bladen, rökta som tobak, har likaså visat sig bra mot andtäppa.

Bakgrund

Texten är ett exempel på den populärvetenskapliga och praktiskt inriktade botanik som spreds i svenska tidningsblad under 1700-talet. Under denna period växte intresset för trädgårdsodling, örtkunskap och nyttoväxter kraftigt, delvis inspirerat av Carl von Linné och hans systematiska beskrivning av växtriket.

Carl von Linné (1707–1778) hänvisas till genom hans verk Species Plantarum, ett grundläggande botaniskt arbete där växter fick sina vetenskapliga namn enligt det binära namnsystem han utvecklade. Att texten hänvisar till Linnés namngivning visar hur nära den tidens svenska örtkunskap var knuten till hans arbete.

Salvia (Salvia sclarea, muskatellsalvia) och rosmarin (Rosmarinus officinalis) beskrivs som medelhavsväxter med ursprung i länder som Spanien och Frankrike samt i Galileen i det som här kallas det förlovade landet, det vill säga Palestina. Trots sitt sydliga ursprung ansågs de kunna odlas i Sverige med visst skydd över vintern.

De medicinska användningsområden som nämns speglar tidens humoralpatologiska och empiriska medicin, där örter användes mot allt från huvudvärk och gikt till andningsbesvär. Det ungerska drottningvattnet var ett välkänt destillat baserat på rosmarin, som enligt legenden ska ha tillverkats åt en ungersk drottning och länge betraktades som stärkande.

Textens anmärkning om att förvandla franskt vin till moselvin med hjälp av fläder och salvia belyser samtidens medvetenhet om förfalskning av handelsvaror, ett återkommande problem inom vin- och kryddhandeln under tidigmodern tid.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter