ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE • 1754-06-24

Boktryckarkonsten blomstrar i Konstantinopel trots motstånd

1754Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Slutet av det senast nämnda brevet från Konstantinopel om de turkiska invånarnas alltmer förfinade seder och välgenomtänkta inrättningar.

Boktryckeriet, som är en närmast ovärderlig konst, bibehåller här i landet sin rätta fortsättning, trots alla spridda ogynnsamma rykten. Genom dess verksamhet främjas förståndets upplysning på många områden, dess smak förfinas, och sederna uppmuntras och odlas mot målet att förvandla ett barbariskt tillstånd till ett mer förfinat och mänskligt väsen. Från år till år blir konsten alltmer eftertraktad.

Om det nu förhåller sig så att de fria konsterna, vilka till stor del också ryms inom vetenskaperna, bör räcka varandra handen, och att det goda mottagande som den ena får borde vara en dörr som öppnas för den andra, då bör man förstå att arkitekturen eller byggnadskonsten samt boktryckeriet i synnerhet är främst införda och företrädda bland dessa.

Den ena, arkitekturen, bidrar naturligt nog med alla de fördelar som kan tjäna till praktfullare och även enklare husprydnader, efter vars och ens råd och resurser, dock alltid med behagligt utseende. Den andra, boktryckeriet, som berör såväl vetenskaperna som de fria konsterna i allmänhet, förmedlar i sin tur allehanda (Reds. anm.: texten avbryts här).

Bakgrund

Konstantinopel, dagens Istanbul, var huvudstad i det Osmanska riket och ett centrum för handel, lärdom och kulturellt utbyte mellan öst och väst. Brev och reseberättelser därifrån väckte stort intresse i Europa, där bilden av det osmanska samhället ofta präglades av både fascination och fördomar.

Införandet av boktryckerikonsten i det Osmanska riket var en betydelsefull och omdebatterad utveckling. Tryckpressar med arabisk skrift mötte länge motstånd, bland annat från skrivarskrån och religiösa auktoriteter. Texten speglar tidens upplysningstänkande, där boktryckarkonsten sågs som ett redskap för att sprida kunskap och förädla samhällslivet.

Uttrycket att förvandla "ett barbariskt tillstånd" till ett mer förfinat väsen återspeglar den europeiska samtidens syn på civilisation och framsteg. Begreppet "de fria konsterna" syftar på det klassiska bildningsidealet, medan kopplingen mellan arkitektur och boktryckeri framställer båda som bärare av ett samhälles kulturella mognad.

Den idealiserade beskrivningen av osmanernas "välgenomtänkta inrättningar" var typisk för en tid då europeiska skribenter gärna jämförde främmande samhällen med sina egna och använde sådana jämförelser för att framhäva betydelsen av upplysning, bildning och förfinade seder.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter