Tidningssida ur ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE, 1753-07-23
ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE • 1753-07-23

Sinnrik musikmaskin med orgelverk byggd i Rostock

1753Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Den 25 juni utgavs i Hamburg en berättelse om ett orgelverk och en musikalisk maskin som nyligen konstruerats i Rostock på ett ovanligt och sinnrikt sätt.

I takt med att vetenskaper och hantverk i allmänhet blivit allt mer utvecklade, har också orgelbyggarkonsten på senare tid gjort märkbara framsteg jämfört med tidigare. På hög befallning av arvprinsen av Mecklenburg har det ovan nämnda nymodiga verket tillverkats av konstnären och orgelbyggaren Paul Schmidt, verksam i samma hertigdöme. Han har därmed vunnit överhetens nådiga gillande för det sinnrika mekaniska arbetet och det dittills nästan okända spelsättet.

För älskare av musikaliska och mekaniska konstruktioner lämnas här en kort beskrivning: Själva verket består av fem stämmor, varav den första är en så kallad åttafots gedackt. Klaviaturen och manualen sträcker sig från åttafots C nederst till trestrukna F överst, och är lika lätt att hantera och spela som ett vanligt stränginstrument med klaviatur någonsin kan vara. Vidare har verket två axlar med kugghjul och så kallade valsar, vardera fyra fot långa, där den ena har en diameter på åtta tum och den andra tolv tum.

När valsarna dras och vrids runt hörs den kända italienska arian "Quando sava quel Di" (Reds. anm.: troligen "Quando sarà quel dì"), tillsammans med fyra variationer och väl utarbetade förändringar komponerade av kapell- och konsertmästaren Kuntzen. Sammanlagt utgör de 560 och två fjärdedels takter, som spelas med en jämn, oavbruten och välljudande klang när valsarna vridits runt endast nio gånger, varpå musiken kan börja om från början.

Alla med kunskap i musik som haft tillfälle att höra detta konststycke intygar att nämnde kapellmästare är en mogen och behaglig kompositör, i synnerhet som han utarbetat arian med alla dess variationer på ett synnerligen njutbart sätt.

Vad själva maskinen i övrigt beträffar återger den med fullkomlig precision alla förekommande noter, även de allra snabbaste och svåraste musikaliska passagerna och löpningarna, liksom de mest noggranna instrumentala handgreppen, med lämpliga, närmast sjungande och uttrycksfulla kantabla manér, modulationer med mera, genom rena och prydliga förslag, drillar, kadenser och så vidare, helt efter kompositörens avsikt och föreställning. Härav kan man dra slutsatsen att maskinen i hela sin konstruktion, med alla dess mekaniska delar, måste vara utomordentligt skarpsinnigt sammanfogad – och att dess like hittills inte varit allmänt känd.

Bakgrund

Under 1700-talet blomstrade intresset för mekaniska musikinstrument i Europa. Självspelande orglar, flöjtur och speldosor byggda kring stiftvalsar – roterande cylindrar med stift som styr tonerna – betraktades som spektakulära exempel på tidens tekniska framsteg och byggdes ofta på beställning av furstliga hov, som gärna visade upp dem som prestigeobjekt.

Rostock var vid denna tid en betydande hamn- och universitetsstad i hertigdömet Mecklenburg i norra Tyskland. Hertighuset Mecklenburg var en av de många tyska furstefamiljer som understödde konst, musik och hantverk, och beställningen av maskinen från orgelbyggaren Paul Schmidt är ett typiskt exempel på sådant furstligt mecenatskap.

Den kapellmästare Kuntzen som komponerade variationerna tillhörde sannolikt den kända nordtyska musikersläkten Kuntzen (även stavat Kunzen), vars medlemmar verkade som hovkapellmästare i bland annat Mecklenburg och Danmark. Nyheter om denna typ av tekniska underverk spreds via handelsstaden Hamburg, som fungerade som ett viktigt centrum för tidningsväsende och informationsutbyte i Nordeuropa, och nådde därifrån vidare till svenska tidningar.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter