Virginia har blivit en av Englands viktigaste inkomstkällor

Lärda ämnen och rön

Inte långt från provinsen Nya Sverige i Amerika ligger Virginia, ett land som också tillhör engelsmännen. Tidigare omfattade namnet Virginia alla landsträckor från Norembegua ända ner till Florida, alltså New England, New York, New Jersey, Pennsylvania, Maryland, Virginia – som denna text handlar om – samt Carolina.

Detta land ska för européerna först ha upptäckts av en genuesare bosatt i Bristol vid namn Sebastian Cabot. Han skickades år 1497 av kung Henrik VII till Västindien för att göra nya upptäckter, eftersom Columbus framgångar fem år tidigare hade gjort alla handelsnationer ivriga att nå Amerika, i hopp om att få dela den nyupptäckta världens skatter med spanjorerna. Fransmännen, som vid alla tillfällen gärna hävdar sin sak, påstår i stället att Jean Verrazzano upptäckte Virginia. Denne ska på kung Frans I:s vägnar ha tagit landet i besittning, kallat det Mocosa och lagt det, tillsammans med Kanada, under franskt styre under namnet Nya Frankrike.

Hur det än förhåller sig med den saken, har den engelska kronan utan tvekan Sir Walter Raleighs omsorg och bekostnad att tacka för landet. Denne för sitt fädernesland högt förtjänte man utrustade år 1584, för ett så kallat västindiskt bolags räkning, två små skepp. Efter en lång och omständlig resa nådde de till slut fram till ett landskap kallat Wingandacon, där en kung vid namn Winginia regerade. De handlade med indianerna och gjorde goda affärer, eftersom urinvånarna gav dem sina skinnvaror för struntsaker. Med dessa pälsvaror, samt sassafras och cederträ, lastades båda fartygen, som sedan vände hemåt igen – efter att också ha tagit med sig några pärlor som tydligt bevis på landets stora rikedom.

Vid hemkomsten var drottning Elisabet så nöjd med resultatet att hon, som det sägs, uppkallade landet efter sitt jungfrustånd: Virginia, eller "Jungfrulandet". En andra resa företogs med skepp utrustade av kompaniet. Detta kompani var det första av sitt slag som inrättats i Europa. Grenville, som förde befälet över denna lilla handelsflotta, gjorde fördelaktiga affärer i landet och lämnade vid sin avresa kvar 108 man på ön Roanoke för att ta den i besittning.

Därefter gick det visserligen ganska långsamt med denna kolonis tillväxt, men den har med tiden repat sig så pass att den nu utgör en av de bästa grenarna i Englands inkomster.

Virginia är indelat i 25 grevskap med sammanlagt 49 kyrksocknar, vilka det skulle bli alltför omständligt och torftigt att räkna upp här. I övrigt finns i hela landet varken städer, bergverk eller andra märkvärdiga orter, så den geografiska beskrivningen är snart gjord. Åtskilliga resenärer talar visserligen om bergverk uppe i landet, men man har inte funnit att dessa gett någon annan nytta än den jord man hämtat därifrån för att göra experiment med i de lärdas samlingar. (Reds. anm.: Texten avbryts här mitt i en mening i originalet.)

Lärda Saker, och Rön.

Icke långt ifrån prowinsen nya Swerige i Amerika ligger Virginien, et Ängelsmännerne jemwäl tilhörigt land. Tilförene begreps under samma namn, alla landsträk ifrån Norembegua in til Florida, såsom Ny-Ängeland, Ny York, Ny-Jersey, Pensylvanien, Maryland, Wirginien, hwarom nu handlas, och Carolina.

Thetta land skal för Europeerna först wara uptäckt af en i Bristol boende Genueser, wid namn Sebastian Cabot, hwilken år 1497 af Konung Henric then 7:de blifwit skickad åt WestIndien at giöra nya uptäckelser, emedan Columbi goda framgång 5 år förut gjordt alla handlande nationer fikne åt Amerika, i hopp at dela then nyß uptäckta werldens skatter med Spaniorerne. Fransoserna, som wid alla tilfällen så gerna stå på sin kant, föregifwa at Jan Verazzan hittat på Virginien. Thenne skal på Konung Frantz then förstes wägnar, hafwa tagit thet i ägo, kallat thet Mocosa, och lagt thet, tillika med Canada under Fransk lydna, under namn af nya Frankerike.

Ehuru nu thermed är, så har Ängelska Kronan ofelbart at tacka Sir Walter Rawleighs omsorg och kostnad therföre. Thenne af sit fädernesland högt förtjente man, utrustade år 1584, för et så kalladt Westindiskt bolags räkning, twenne små skepp, hwilka efter en widlöftig resa, änteligen hunno fram til et landskap benämt Wingandacon, therest en Konung regerade som hette Winginia. The handlade med Indianerna, och gjorde godt byte, emedan Willarne gofwo them sina skinwaror för lappris plåck. Med theße ludna waror, samt Saßafras och Cederträ, lastades bägge fartygen, och wände sin kosa hemåt igen, sedan the också tagit med sig några pärlor, til tydeligt bewis på thetta landets stora rikedom.

Wid theras hemkomst war Drottning Elisabeth så wäl nögd thermed, at hon kallade landet, efter sit jungfrustånd som förmenes, Wirginien eller Mödoms-landet. Andra resan företogs med sin af compagniet utstyrde skepp. Thetta compagnie war thet första af thet slaget, som i Europa blifwit inrättadt. Grenwill, som anförde thenna lilla handelsflottan, gjorde en fördelaktig köpenskap i landet, och lemnade wid sin afresa, 108 man qwar på öen Röenoke at taga thet i besittning.

Thet gick wäl sedermera nog långsamt med thetta nybygges tilwäxt; men har likwäl omsider så repat sig, at hon nu är en af the bästa grenarna i Ängelands inkomster.

Wirginien delas uti 25 grefskaper, hwaruti är 49 Kyrkosoknar, hwilka at här upräkna, wille blifwa för widlöftigt och magert. Eljest finnes i hela landet hwarken städer, eller bergwärk, eller andra märkwärdige orter, så at theß geographiska beskrifning snart kan wara giord. Åtskillige resande tala wäl om bergwärk uppe i landet, men man finner ej at theraf hafts annan nytta, än then mull man therifrån hämtat, at anställa rön med i the lärdas Col-