Lysande insekter skrämde soldater vid Nya Sverige

Bland de djur som kallas insekter finns även ett märkligt exemplar i Amerika, som på tyska kallas "der fliegende Tieger" (den flygande tigern). Denna insekt har en kropp som är fläckad med olika färger, precis som ett tigerdjur, och är ungefär lika stor som en stor tordyvel. Dess huvud är spetsigt och har två stora ögon som är gröna och lyser som en smaragd. Munnen är beväpnad med två hårda och mycket vassa klor, med vilka den håller fast sitt byte medan den förtär det. Hela kroppen är täckt av ett hårt och svartaktigt skal. Under sina vingar, som också består av ett tjockt och fast material, har den ytterligare fyra små vingar, mjuka som sidentyg. I övrigt har den sex fötter, var och en med två leder. Om dagen fångar den flugor och andra små djur, men om natten sitter den i träden och sjunger.

Där finns också ett slags stora flugor som indianerna kallar Cucuyo, vilka nattetid ger ifrån sig ett så starkt sken att man inte bara kan använda dem som ljus och vägvisare på resor, utan även skriva vid deras sken och läsa den finaste stil. När indianerna vill jaga om natten brukar de binda fast sådana flugor vid händer och fötter, så att de kan utföra jakten lika bra som på dagen. Sådana lysande flugor skrämde en gång under en natt alla soldaterna vid skansen Christina i Nya Sverige till vapen. När soldaterna på avstånd fick se ett stort antal av dessa flugor lysa tätt och starkt, trodde de inget annat än att fienden kom anryckande med brinnande luntor. (Reds. anm.: I originaltexten anges att det rör sig om naturliga fosforescerande insekter.)

I Peru växer ett slags gräs. Om en sjuk person får något av det i handen och därav blir ängslig och bedrövad, kommer han med säkerhet att dö. Men om han i stället blir glad, tillfrisknar han.

I Chile, i dalen Lampaa, femton mil från Santiago, finns också en ört som liknar Ocymum eller basilika. Den är en handshög och är dagligen under midsommarmånaden täckt av saltkorn likt pärlor. Dessa uppskattas mycket högt av amerikanerna och har en fin, delikat smak.

I Virginia växer ett slags gräs som engelsmännen kallar Silke-gräs eller Seiden Graß (sidengräs). Det har långa och smala blad, på vilka det finns en fin och glänsande substans. Denna tas tillvara och spinns till gott silke, varav sedan olika slags tyger vävs.

På marken vid Nya Sverige finns ett överflöd av musslor och allehanda skal, samt annat som ligger i vattnet och vid sjöstränderna. Detta tycks tyda på att landet en gång i tiden legat under vatten. Jordmånen har också den arten … (Reds. anm.: I originaltexten anges att denna text skrevs för mer än 50 år sedan.)

Ibland the djur som kallas insecta, är ock et märkeligit uti Amerika, som på tyska nämnes der fliegende Tieger. Thenne är på kroppen med åtskillige färgor besprängd, lika som et Tiger-djur, och til storleken så stor som the stora torndyflar; theß hufwud är spitsigt och hafwer twenne stora ögon, som äro gröna och lysa som en smaragd: theß mun är med twenne hårda och mycket skarpa klor bewäpnat, hwarmed han thet, som honom warder til rofs, fasthåller, medan han thet förtärer. Theß hela lif är med et hårdt och swartaktigt skal betäckt. Under sina wingar, som ock äro utaf en tjock och fast materia, har han ock fyra små wingar, så lena som sidentyg, och är för thet öfriga med 6 fötter försedd, hwilka hwar och en hafwer twenne leder; om dagen fångar han flugor och andra sådana små djur, men om natten sitter han på trän och sjunger.

Ther finnes ock et slags stora flugor som the Indianer kalla Cucuyo, hwilka nattetid gifwa et så starkt sken ifrån sig, at man icke allenast på resor, kan bruka them i stället för ljus och wägwisare; utan ock therwid skrifwa och then grannesta styl läsa. När the Indianer om nattetid wilja anställa sin jagning, så pläga the binda sådana wid sina händer och fötter, hwarigenom the tå så wäl kunna then samma förrätta såsom om dagen. Sådana lysande flugor hafwa ock en gång om en natt uti skantsen Christina i nya Swerige, skrämt alla soldaterne i gewär; i thet at the fingo se et stycke therifrån sådana flugor til stor myckenhet tätt och starkt lysa, mente the intet annat än at fienden med brinnande luntor kommit antågande. (*)

Uti Peru wäxer et slags gräs, af hwilket om en sjuk får något i handen, och han blifwer theröfwer ångslig och bedröfwad, blifwer han säkert död, men wisar han sig glad, så kommer han til hälsan igen.

I Chili uti dalen Lampaa, 15 mil ifrån St. Jago, finnes ock en ört som ser ut som Ocymi eller Basilica, en hand hög, hwilken dageligen uti Midsommars månaden är öfwertäckt med saltkorn lika som pärlor, hwilka af Amerikanerne aktas mycket högt och hafwer en fin delicat smak.

Uti Virginien wäxer et slags gräs, som af the Angelske kallas Silcke-graße eller Seiden Graß: thet hafwer långa och smala blader, uppå hwilka är en fin och glänsande substans; then samma tages och spinnes ther af god siden; hwarutaf sedan åtskilliga slags tyger wäfwas.

På jorden wid nya Swerige finnes öfwerflödigt af mußlor och allehanda skaler, samt annat som ther i watnet och sjöstranderne ligger; hwilket synes gifwa tilkänna, at thet landet måtte fordom städt under wattn. (**) Jordmånen hafwer ock then art,

(*) Thet är phosphoris naturales; (**) NB. Thetta är skrifwit för mer än 50 år sedan.