Tidningssida ur ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE, 1753-07-02
ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE • 1753-07-02

Nytt danskt hovprotokoll rangordnar ämbetsmän – storkansler i topp

1753Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Nr 25.

Anmärkningar vid Svenska Posttidningarna den 2 juli år 1753.

Gång på gång, och även med den senaste posten den 16 denna månad, kommer det underrättelser från den kungliga residensstaden Köpenhamn om de befordringar till högre och lägre ämbeten i rikets tjänst som skett vid det kungliga danska hovet.

Med anledning av detta meddelas nu den rangordning som utfärdats, med följande lydelse:

Hans Kungliga Majestät av Danmark och Norge med flera gör härmed känt för alla att han i sin nåd har funnit för gott att låta sin rangförordning utgå enligt följande:

Första klassen:

1. Kungligt geheimeråd och storkansler.

2. Generalamiral och generalfältmarskalk, vilka turas om sinsemellan efter tjänstetidens längd i sina ämbeten.

3. Geheimeråd i vårt konselj som är riddare av Elefantorden.

4. Riddare av Elefantorden.

5. Överkammarherre.

6. Geheimeråd och skattmästare.

7. Ståthållaren i Norge.

Bakgrund

Danmark och Norge var vid denna tid förenade i en och samma stat under den dansk-norska kungen, som styrde enväldigt. Enväldet hade införts 1660 och kungen hade sedan dess i det närmaste obegränsad makt över utnämningar och rikets styre. Köpenhamn var rikets huvudstad och kungliga residensstad, varifrån förvaltningen leddes.

En rangordning, eller rangförordning, var ett centralt inslag i den enväldiga statens organisation. Den fastställde exakt i vilken ordning ämbetsmän, adelsmän och hovfunktionärer skulle placeras vid ceremonier och i det offentliga livet. Sådana förteckningar reglerade prestige och företräde in i minsta detalj och var av stor praktisk och social betydelse i tidens hierarkiska samhälle.

Bland de högsta ämbetena nämns geheimerådet och storkanslern, som var en av rikets främsta rådgivare, samt generalamiralen och generalfältmarskalken, de högsta militära befälhavarna till sjöss respektive till lands. Elefantorden var Danmarks förnämsta riddarorden, och innehav av denna gav en särskild hög ställning i rangordningen. Konseljen var kungens råd, medan ståthållaren i Norge företrädde kungamakten i den norska delen av riket.

Texten är hämtad ur de svenska posttidningarna, som återgav nyheter från utlandet, i detta fall från det danska grannlandet. Att svenska läsare informerades om danska hovförhållanden vittnar om det livliga informationsutbytet mellan de nordiska hoven, trots den långvariga rivaliteten mellan Sverige och Danmark.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter