ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE • 1752-04-20

Påven kräver offentlig förkunnelse av bullan mot frimurare

1752Adolf Fredrik · Frihetstiden · Sjuårskriget
Regent
Adolf Fredrik — kung 1751–1771
Sverige då
Finland är en del av Sverige · ca 2 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — vetenskapens guldålder — Linné, Celsius och Vetenskapsakademien
Samtidigt
Sjuårskriget 1756–1763 ritar om kolonialvärlden
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Från den påvliga stolen utfärdades i februari åter ett nytt påbud till samtliga biskopar i Kyrkostaten angående frimurare.

Anledningen till denna nya kungörelse var att påven under juni året innan upptäckte att den tidigare utgivna bullan inte hade blivit tillräckligt spridd eller efterföljd på många orter inom den påvliga domänen. Därför har det nu bestämts att inte bara var och en noga ska underrättas om denna bullas innehåll, utan också att den på nytt ska kungöras i alla städer och församlingar, tryckas igen och offentligt anslås på vanliga platser.

Den nyligen utfärdade bullan har redan orsakat stor oro och debatt i de påvliga städerna och landskapen där dess innehåll blivit känt, och även i flera utländska länder har den väckt allmän diskussion, reflektioner och lett till texter som försvarar och skyddar frimurarnas intressen. Bland annat kommer bullans viktigaste innehåll att meddelas här. Först hänvisas till påven Clemens XII:s exkommunikationsbulla från den 14 maj 1738, och därefter yttrar nuvarande påven: vi har fått höra att många har spridit åsikter om denna fråga ... (Reds. anm.: Texten är avbruten här.)

Bakgrund

Den katolska kyrkan styrdes av påven från Rom, och Kyrkostaten omfattade områden i dagens Italien under påvens världsliga styre. Frimurarna, ett hemligt brödraskap med rötter i Europa, hade spridit sig bland inflytelserika män och oroade kyrkan.

Påven Clemens XII hade redan tidigare fördömt frimurarna och utfärdat en bulla år 1738 som hotade med exkommunikation för medlemskap. Motståndet mot frimurarna hade religiösa och politiska orsaker, bland annat rädsla för deras hemliga möten och lojaliteter utanför kyrkans kontroll. Påvens nya påbud syftade till att betona bullans giltighet och säkerställa att den efterlevdes i hela Kyrkostaten. Initiativet väckte debatt och motsättningar även utanför Italiens gränser, där bullan tolkades och bemöttes på olika sätt.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter