Tidningssida ur ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE, 1750-10-22
ANMÄRCKNINGAR WID SWENSKE POSTTIDNINGARNE • 1750-10-22

Bortrövade afrikanska prinsar räddade och förda till London

1750Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden▼
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Här följer slutet på berättelsen om den tidigare omnämnde "moriske" prinsen, som tillsammans med en annan förnäm yngling förts till London.

Saken hänger ihop på följande sätt: En holländsk kapten anlände med sitt skepp till kusten vid Anamabol (Reds. anm.: troligen Anomabu på nuvarande Ghanas kust) och gav invånarna där signal om att komma till honom för handel. Kungen i landet sände då tre av sina söner tillsammans med sex soldater till skeppet. De förde med sig en stor mängd guldsand, pärlor, ädelstenar och andra dyrbarheter för att sälja och byta mot europeiska varor. Men så snart den holländske kaptenen hade hela denna skatt i sina händer, grep han dessa personer, som enligt landets sed var dåligt beväpnade, lämnade stranden med sitt skepp och förde dem med våld till Amerika. Där sålde han de två som nu kommit till London som slavar på Barbados, medan de övriga såldes på andra mer avlägsna öar.

Så snart nyheten om denna händelse nådde London hämtades de båda unga herrarna dit, men under lång tid kunde man inte få kännedom om de övrigas öden och vistelseort. Den engelske generalkaptenen, som i detta syfte seglat till Kap Verde, har dock till slut funnit dem och nyligen anlänt till New York med de två övriga prinsarna och de fem andra personerna. Han lär snart sända dem vidare till London, vilket de ska vara desto mer benägna till sedan de fått veta att deras bror blivit så väl mottagen och omhändertagen i England. Ett skepp ska också snarast avsändas till deras fädernesland med underrättelse om deras lyckliga räddning.

Den engelska nationen torde genom denna omsorg kunna vinna en betydande fördel i handeln där, och möjligen kan även den kristna läran dra nytta av saken, eftersom den prins som redan vistas i England faktiskt har blivit döpt och undervisad i kristendomen.

Bakgrund

Händelsen utspelar sig vid Anomabu (i texten "Anamabol") på Guldkusten i nuvarande Ghana, under 1700-talet en av Västafrikas viktigaste handelsplatser. Där möttes europeiska köpmän och lokala härskare i en omfattande handel med guld, varor – och människor. Den transatlantiska slavhandeln var vid denna tid en central del av de europeiska sjömakternas ekonomi, och Barbados i Västindien var en av de äldsta och mest betydande brittiska slavkolonierna.

Berättelsen påminner starkt om den uppmärksammade historien om William Ansah Sessarakoo, son till en mäktig handelsfurste i Anomabu, som förråddes av en skeppskapten, såldes som slav på Barbados, friköptes av britterna och togs emot som en celebritet i London, där han också döptes. Fallet väckte stort uppseende i Europa och användes i debatten om slavhandelns moral.

Textens avslutning avslöjar samtidigt de politiska motiven bakom den brittiska omsorgen: genom att rädda och väl behandla kungasönerna hoppades England stärka sina handelsförbindelser med området på konkurrenternas, särskilt holländarnas, bekostnad. Att prinsen dessutom döpts framhölls som en vinst för kristendomens utbredning – ett vanligt argument i samtidens rapportering om kontakterna med Afrika.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter