Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1749-08-17
POSTTIDNINGAR • 1749-08-17

Greve Sparre blir viceamiral i stor befordringsomgång

1749Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Stockholm den 17 augusti.

Konteramiralen och riddaren av Kungliga Svärdsorden greve Carl Hans Sparre har utnämnts till viceamiral. Kommendören och riddaren Claes von Stauden blir konteramiral, och kommendörkaptenen och riddaren baron Gustaf Cronhielm blir kommendör. Kaptenerna Anders Möller och Werner Raab samt kaptenen och kammarherren Johan von Snoilski blir kommendörkaptener.

Kaptenlöjtnanterna Carl Gustaf Wrangell, Hans Daniel Wessman, baron Anton Johan Wrangel och Johan Wilhelm du Bordieu befordras till kaptener. Löjtnanterna Carl Jacob Cronstedt, Mathias Petter Stierheim, Berendt Falck, Eric Paulin och Johan Lorentz Hierta blir kaptenlöjtnanter, liksom konstapeln med löjtnants grad Fredric Johan Giötherhielm (Reds. anm.: originaltextens meningsbyggnad gör befordran här något oklar). Medelstyrmannen Carl Ludwic Müller, överstyrmännen Simon Sidberg och Petter Holm samt arklimästaren Nils Johan Porath blir löjtnanter vid Amiralitetet.

Ingenjörkaptenen med majors grad Carl Fredric Nordenberg blir major, löjtnanten Eric Gustaf Cronstedt blir ingenjörkapten, och löjtnanten i kunglig preussisk tjänst Fredric Mauritz Sandberg blir löjtnant vid fortifikationen.

Ryttmästaren Paul De la Grange har fått avsked med majors grad. Regementskvartermästaren Carl Rappe har blivit ryttmästare, löjtnanten Fredric Hierta regementskvartermästare, kornetten Casper Hinric Ridderstähl löjtnant och korpralen Eric Otto de la Grange kornett vid Smålands regemente till häst.

Löjtnanten vid Upplands regemente baron Carl Ulfsparre har fått avsked med kaptens grad. Fänriken Jean Wiedegren har blivit löjtnant och sergeanten baron Jöran Stromberg fänrik vid samma regemente. Fänriken Casper Johan Boje blir löjtnant, adjutanten Hans Christian de la Motte fänrik och fältväbeln Johan Christopher Fischer adjutant vid Tavastehus läns regemente. Sergeanten Carl Magnus Ekenstein blir fänrik vid generalmajoren och kommendören av Svärdsorden Lantingshausens regemente.

Regementsadjutanten med löjtnants grad Peter Limatius har fått fänriks indelning vid Åbo läns regemente, och fältväbeln Abraham Åhock har blivit adjutant där. Underofficeren Zöog har fått löjtnants grad och föraren vid Livgardet Lars Löfvenberg fänriks grad.

Bataljonspredikanten Johan Fabritius blir regementspräst och prästmannen Peter August Stichäus bataljonspräst vid Savolax och Nyslotts läns regemente. Bataljonspredikanten Johan Lundgren blir regementspredikant och magister Peter Ekelund bataljonspredikant vid Västgötadals regemente. Magister Jonas Gran blir skvadronspredikant vid Jämtlands regemente.

Bakgrund

Officiella listor över militära utnämningar och befordringar hörde till det stående innehållet i svensk press under 1700-talet. Kungamakten och kollegierna kungjorde på detta sätt personalförändringar i flottan och armén, vilket var av stort intresse för adeln och officerskåren, där karriärvägarna i hög grad gick genom militär tjänst.

Flera av titlarna kräver förklaring för en nutida läsare. Schoutbynacht var den tidens benämning på konteramiral, ett lån från nederländskan. Amiralitetet var flottans centrala förvaltning med huvudsäte i Karlskrona. Att få avsked 'med karaktär' innebar att man lämnade tjänsten men fick behålla eller tilldelas en högre grads titel som hederstecken. Indelning syftar på indelningsverket, det svenska system där officerare och soldater avlönades med boställen och gårdar i stället för kontant lön.

Att regementen som Tavastehus läns, Åbo läns samt Savolax och Nyslotts läns regementen nämns påminner om att Finland vid denna tid var en integrerad del av det svenska riket. Svärdsorden, som flera av de nämnda var riddare av, var en kunglig orden instiftad för att belöna militära förtjänster. Militärprästerna – regements-, bataljons- och skvadronspredikanter – ansvarade för själavård och gudstjänster vid förbanden och tillsattes formellt på liknande sätt som officerarna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter