Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1748-08-18
POSTTIDNINGAR • 1748-08-18

Uppror i Konstantinopel kvävt – storvisiren belönas av sultanen

1748Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Konstantinopel, den 11 juli.

Den 4 denna månad hade den persiske ministern sin avskedsaudiens hos sultanen, och han väntas inom kort även få företräde hos storvisiren, varefter han kommer att påbörja sin återresa till Persien. I de överläggningar som hållits med ministern uppges man ha kommit överens om att den nye schahen ska sända hit en formell ambassad, och att en sådan likaledes ska avfärdas härifrån till Persien, för att upprätthålla ett gott förtroende mellan de båda rikena.

Den 21 i förra månaden inträffade här ett begynnande upplopp som kunde ha fått farliga följder, om inte de upproriskas anförare hade förhastat genomförandet av sina fördärvliga planer. Omkring 20 personer samlades den dagen och rusade högljutt med sablar i händerna mot Bit-Bazar, med en man i spetsen som bar en grön fana. Så snart befälhavaren (Reds. anm.: 'Charbagi', troligen en janitsjarofficer) i Sultan Bajazets kvarter fick kännedom om detta, ryckte han ut med sin vakt mot de upproriska. Vaktposten vid Parmak-Kapi gjorde detsamma, och åtskilliga turkiska borgare slöt upp bakom dessa två officerare.

Medan dessa gjorde motstånd mot de upproriska anlände storvisiren med hela sitt hov och många officerare. Rädslan var då allmän och butikerna stängdes, men storvisiren befallde att de genast skulle öppnas igen. Sedan janitsjaragan anlänt blev de upproriska omringade; tolv av dem dödades och de övriga fördes i fängelse. Därefter red storvisiren genom de förnämsta delarna av staden och vidtog lämpliga åtgärder för att förebygga all vidare oordning, varefter allt var lugnt under natten.

Upproret hade smitts på ett kaffehus i Skutari, vars värd greps och ströps, tillsammans med de sammansvurnas anförare, en man vid namn Ali Emir. Sultanen har varit så nöjd med storvisirens agerande vid detta tillfälle att han skänkt honom en sobelpäls och gett janitsjaragan en dolk besatt med diamanter. Dessutom har 30 000 riksdaler delats ut till trupperna, och 40 asprer om dagen har anslagits till dem som var de första att sätta sig till motvärn mot de upproriska.

Bakgrund

Konstantinopel, dagens Istanbul, var huvudstad i Osmanska riket och säte för sultanen, rikets envåldshärskare. Storvisiren var sultanens främste minister och ansvarade i praktiken för rikets styre, medan janitsjaragan var befälhavare för janitsjarerna, sultanens elitinfanteri som också skötte ordningsmakten i huvudstaden.

Upplopp och sammansvärjningar var ett återkommande problem i den osmanska huvudstaden, och myndigheterna slog ofta ned dem med stor hårdhet. Kaffehusen betraktades med misstänksamhet av makthavarna eftersom de var platser där missnöje kunde gro och konspirationer smidas – i detta fall spårades upproret till ett kaffehus i Skutari (Üsküdar), stadsdelen på Bosporens asiatiska sida.

Notisen berör också de diplomatiska förbindelserna mellan Osmanska riket och Persien, två stormakter som under lång tid växlade mellan krig och fred. Utbytet av ambassader efter en ny schahs trontillträde var ett vanligt sätt att bekräfta fredliga relationer mellan rikena. Nyheter från Konstantinopel nådde svenska läsare med flera veckors fördröjning via europeiska korrespondentnät.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter