Tidningssida ur POSTTIDNINGAR, 1746-08-21
POSTTIDNINGAR • 1746-08-21

Sachsiska lantdagen avslutas med ny huvudskatt

1746Fredrik I · Frihetstiden · Upplysningstiden
Regent
Fredrik I — kung 1720–1751, med svag verklig makt
Sverige då
Finland är en del av Sverige · hattarnas ryska krig 1741–43 · ca 1,8 miljoner invånare
Epok
Frihetstiden — riksdagen och partierna hattar och mössor styr riket
Samtidigt
Upplysningens idéer sprids över Europa
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Dresden, den 13 augusti.

De sachsiska lantständerna, som varit samlade här i Dresden sedan den 19 juni, kommer i morgon vid middagstid att med sedvanliga ceremonier ta avsked av Hans Majestät kungen av Polen och därefter skiljas åt. Därmed avslutas för denna gång den sachsiska lantdagen, som enligt författningen ska hållas vart sjätte år.

Innan dess har man fastställt statsfinanserna och, genom att bevilja en så kallad huvudskatt (Kopfsteuer) som ska betalas av alla, både militärer och civila utan undantag, funnit ett sätt att täcka underskottet i statskassan och efterhand betala av Sachsens betydande skulder.

Dessutom har lantständerna, utöver ett beviljat anslag på 130 000 riksdaler i brudskatt för den äldsta kungliga prinsessan, i dag med sedvanliga ceremonier överlämnat den gåva som brukar ges vid lantdagens avslutning: 24 000 riksdaler till Hennes Majestät drottningen av Polen samt 10 000 riksdaler i kontanter till kurprinsen.

Generalstaternas tidigare ambassadör här, Calcoen, har påbörjat sin hemresa till Holland.

Bakgrund

Sachsen och Polen var vid denna tid förenade i en personalunion: kurfursten av Sachsen var samtidigt vald kung av Polen. Kurfursten residerade ofta i Dresden, som var ett av Europas mest praktfulla furstehov, medan Polen styrdes på distans.

Lantdagen var Sachsens ständerförsamling, där adel, prästerskap och städer samlades för att bevilja skatter och anslag till fursten. Att den enligt författningen skulle sammankallas vart sjätte år visar att furstens makt, trots enväldiga drag, var beroende av ständernas samtycke i finansiella frågor.

Den huvudskatt (tyska: Kopfsteuer) som beviljades var en personlig skatt som togs ut per individ, oavsett stånd eller yrke, vilket var anmärkningsvärt i en tid då adel och militär ofta åtnjöt skattefrihet. Skatten skulle täcka statens underskott och avbetala Sachsens stora skulder, som till stor del berodde på hovets kostsamma livsstil och kriser i den polsk-sachsiska politiken.

Brudskatten på 130 000 riksdaler var en hemgift inför den äldsta prinsessans giftermål, ett vanligt inslag i tidens dynastiska äktenskapspolitik. Gåvorna till drottningen och kurprinsen, tronföljaren, var traditionella hedersbetygelser vid lantdagens avslutning. Notisen om Generalstaternas ambassadör Calcoen speglar Nederländernas diplomatiska närvaro vid det sachsiska hovet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter